Kjoltyg eller neger

Fokus riktas mot det stora landet i Väster, även känt som ”Den store Satan”. Det ska röstas, det vill säga vanliga bonntölpar ska användas som statister i ”demokratins” lilla narrspel ett tag, så folk förvillas att tro att de är med och bestämmer.

Denna gången är narrspelet historiskt på två punkter: Hillary Clinton och Barack Obama. Personligen känner jag inte till ifall det någonsin tidigare funnits svarta eller kvinnliga presidentkandidater i USA, åtminstone inte några som faktiskt haft möjlighet att komma någonvart.

Men än sen då? Är detta väldigt viktigt? Vi ska se. Jag såg amerikanska experter uttala sig i dumburken. De jämförde den svarta Obama med John F. Kennedy. Har de rätt där, skulle det alltså innebära att han är en korrupt krigsherre med nån sorts mysko otrohetsrelation med en skådespelerska. Happy birthday, Mr. President.

Nog för att Kennedy blivit helgon efter sin död, men glorian sitter så snett att den riskerar att skära örat av honom.

Och så Clinton då. Den där familjen har ju redan gått en vända i Vita Huset, och gick till historien med att stjäla fler saker därifrån än någon tidigare presidentfamilj när de åkte ut. Det borde säga en del om lämpligheten med att släppa in dem igen.

Jag har förresten läst att Hillary Clinton ”aldrig klagade över makens många krig” av nån som inte ansåg att hon vore lämplig som president. Men det är ett dåligt argument- en amerikansk presidents hustru är som Silvia. Hon ska bara le fånigt och vinka åt Massorna och vara First Lady. Inte klaga på presidenten hon är gift med. Det vore faktiskt spännande om Hillary valdes till president, eftersom det därför skulle skapa ett tomrum: Vad skulle amerikanerna göra utan den mycket viktiga First Ladyn?!

Åsa Linderborg- nån sorts vänsterikon, av vad jag förstått- skrev i Aftonbladet den tredje januari att det inte spelar någon roll ifall det är ”kjoltyg eller neger” som presiderar, eftersom det ändå kommer vara marknaden som regerar.

Ett provokativt hävdande, naturligtvis. Det är ju så många som tycker att det är en stor seger i kampen för jämställdhet ifall en person tillhörande en folkgrupp som aldrig varit president förr skulle bli det.

Och just kvinnor och svarta är viktigast av alla, har jag förstått. Optimalt vore förstås en svart homosexuell kvinna med ADHD och AIDS.

Det är många som blivit arga på Åsa Linderborg nu och skrikit och gapat och hånat. Själv fick jag reda på det hela genom Göran Skytte. Han tyckte inte om hennes cyniska påstående.

Men själva grejen är ju att hon har rätt- beroende lite på vad ”marknaden” är för något, naturligtvis. Men jag tror inte att varesig Obama eller Clinton skulle göra USA mer likt Eldorado bara genom att sitta som president. Jag tror att de, kön och hudfärg till trots, är precis som andra människor.

Om man inte tror det, har man ganska förutfattade meningar. Rasistiska, skulle man kunna kalla det.

Annonser
Det här inlägget postades i Samhället och Skamhället och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s