Skojeri från Teliasonera

För några veckor sedan blev jag uppringd av någon rackare på Teliasonera, som föreslog att jag skulle byta telefon-och bredbandsleverantör till- tadaa! Dem, naturligtvis. Det ville jag ju inte, men en skicklig säljare tjafsar på bra iallafall och påpekar att jag inte behöver byta om jag inte fyller i ett överlåtelseavtal som han ska skicka mig.

Nå, det lät ju som ett bra sätt att täppa igen truten på honom. Ett annat sätt hade förstås varit att helt sonika lägga på luren, men jag är alldeles för artig och väluppfostrad för att bete mig rätt ibland.

Hur som helst, jag gick med på att han kunde skicka hit ett överlåtelseavtal som jag kunde kika på, och sedan slänga.

Men nu drog det stora skojeriet igång. Idag fick jag ett stort paket på posten, med hemmabio och alla möjliga prylar från Teliasonera. Det var såna saker som de skulle skicka om jag beslutade mig för att fylla i överlåtelseavtalet och sedan sända tillbaka det åt dem. Men jag har inte sett röken av något överlåtelseavtal, och hade jag det skulle jag ändå sannerligen inte fyllt i det eller skickat det till de där skojarna.

Ändå ligger nu ett stort paket på postkontoret, och det vet man ju vad som händer om man struntar i sådant- då får man plötsligt en faktura där det står att man ska betala för att paketet fått bli tillbakaskickat. Nej tack, ingen sån skit för min del!

Jag beslutade alltså att jag måste ringa upp bluffmakarna och reda ut vad de höll på med.

Dessvärre var det inte i lättaste laget, eftersom jag inte hade deras telefonnummer (jag gissar att telefonnumret finns i paketet på posten). Alltså fick jag leta upp nåt nummer via eniro och chansa. Naturligtvis var det inte rätt nummer, men via det fick jag reda på vart jag skulle ringa.

När jag väl hade rätt nummer blev det förstås ytterligare en massa krångel med att komma fram, Teliasonera har inte bara den gamla vanliga ”tryck ett, två eller tre och sedan fyrkant”, utan deras robot vill istället att man ska säga vad man har för problem. Och en robot är naturligtvis inte så smart.

Efter tre försök med roboten kom jag iallafall slutligen dit jag skulle och fick prata med en dam i kundtjänst. Hon berättade att överlåtelseavtalet var på väg. Jag frågade varför de hade skickat resten av bråten före de fått tillbaka ett påskrivet överlåtelseavtal. Hon höll med om att det var ”lite dumt”. Jag påpekade att det inte var lite dumt utan totalt galet eftersom jag skulle läsa igenom överlåtelseavtalet och sen besluta om jag ville byta leverantör. Sen talade jag om att jag inte ville byta och att de fick hämta tillbaka sitt paket från posten.

Hoppas att Teliasonera inte lyckats få många att hämta ut några paket och öppna dem, men det är ju alltid några stackare som blir lurade av sån här aggressiv ”marknadsföring”.

Men inte jag, inte den här gången. Det var många år sedan Felia hade klorna i mig och där hamnar jag inte igen!

Annonser
Det här inlägget postades i Samhället och Skamhället och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s