Den 11 februari skrev jag i mitt kolumn ”Epilog med Sverok Väst” att det var färdigskrivet om Sverok nu för ett bra tag framöver. Lite visste jag då!
Vad positiv jag måste ha varit på den tiden…
Det var verkligen skönt att vara färdig med förbundet. Men säg den lycka som varar för evigt! Efter att ha fryst ut mig genom smutsiga rykten och brott emot stadgarna, tog man itu med nästa person: Vargman. Han fick genomgå en ännu hårdare behandling, bland annat den urkundsförfalskning som han själv beskrivit i förra inlägget i min blogg.
Jag är en sådan person som försöker hjälpa mina vänner, så därför har jag den senaste tiden debatterat en hel del i Sveroks forum om den här tragikomiska historien.
Eller, rättare sagt, jag har försökt debattera. Det har inte varit det lättaste. På ungefär två veckor växte det upp en tråd på 10 sidor av trolleri, personliga påhopp, hånfulla påståenden och fluff. Jag har ställt frågor som ignorerats totalt, och istället för svar har jag blivit utsatt för ohövliga påståenden, ofta skrivna av gästskribenter.
Naturligtvis har jag inte varit den ende som drabbats av allt det här tramset, och jag ska ärligt erkänna att det känns skönt att veta att jag har sällskap.
Hur som helst, våra ”motdebattörer” (eller vad man nu ska kalla dem) märkte väl till sin förargelse att vi inte gav upp, att vi fortsatte kräva svar. Enkla, raka och ärliga svar: Vem skrev urkundsförfalskningen?
Något svar ville de naturligtvis inte komma med… Så vad skulle de göra? Det hjälpte uppenbarligen inte att tjafsa. Men självklart fann de en lösning: En av dem blev moderator i tråden. Han gav mig en ”officiell varning” ( som senare visade sig inte alls vara någon varning, utan en ”tillsägelse”) för att han tyckte att det inte bidrog till en bra diskussionsmiljö av mig att påpeka någons stil, en stil som innebar att hålla tyst, slingra sig och utbrista: ”Du har inga bevis så därför är jag oskyldig!”
Däremot tyckte han det var helt okej att anklaga mig för smutskastning. När denne ”moderator” inte lyckades skrämma mig till tystnad genom sitt hot med den ”officiella varningen” och heller inte fick de övriga debattörerna på vår sida att sluta skriva, använde han ytterligare en möjlighet för en moderator att få stopp på debatten.
Han låste tråden.
Nå, det måste vara en besvikelse för ”moderatorn” och hans vänner, men debatten är inte över. Vi undrar fortfarande: Vem skrev urkundsförfalskningen?
Denna lätta, raka fråga kommer vi inte att sluta ställa, förrän den får ett ordentligt svar. Det håller inte att komma med pladder om att man känner sig kränkt eller att integritet är något magiskt eller att jag är paranoid eller något annat trams som inte har med saken att göra på något sätt.
Maniac Media 