Vargjakt 2011

Jag minns när jag var liten, då fanns det inga vargar i Sverige. Detta berodde på att man tidigare hänsynslöst hade skjutit ihjäl varenda varg, eftersom de ansågs vara farliga för såväl människor som tamdjur.

Och på 1800-talet då korna gick fritt i skogarna om somrarna var säkert vargarna ganska farliga också, för korna alltså. Folk var ju inte så rika heller på den tiden så om en ko blev tagen kanske man förlorade nästan all sin inkomst.

Numera är det ju lite annorlunda. Nu är folk rika här i Sverige och framförallt så är staten rik. Det innebär att om tamdjur blir rivna av rovdjur, då har staten råd att betala ersättning för det. Jag är inte säker på hur mycket pengar det rör sig om, men min åsikt är att ifall det är så lite att djurägarna trots detta är rädda för vargen, så bör staten höja beloppet. Det har vi råd med.

Men tillbaka till när jag själv var liten. Jag kommer ihåg när första vargen vandrade in i Sverige igen. Mitt minne är att alla var glada, stolta och hoppfulla, och höll tummarna för vargen.

Fast jag växte förstås inte upp i Värmland, utan fyra mil norr om Göteborg. Det är en sak att tänka på. Men trots detta måste något ha hänt, för så sent som 1997 när jag tog jägarexamen vet jag att det sades att det aldrig någonsin skulle återkomma någon vargjakt i landet. Det var då det. Redan förra året var det annorlunda. Varför?

För att förra årets och den nuvarande vargjakten ska ha kunnat tillåtas, måste majoriteten av riksdagen ha tagit beslut om det. Riksdagen, i vargjägarnas hatade Stockholm. Är det inte paradoxalt?

Kan det verkligen vara vargjägarna som hatar politiker? Det borde snarare vara tvärtom att de ingått nån sorts allians.

Hur det nu är med den saken skjuter man nu vargar för fulla muggar i Sverige, och vi som är emot den saken får hoppas att EU-domstolen ger riksdagen en bakläxa. Ännu en ohelig allians.

Kan det vara så att vargjakten tillslut kommit till på grund av att vi som är emot den inte brytt oss om att säga emot när militanta veganer dragit fram fullständigt verklighetsfrämmande argument emot den? Jag läste exempelvis en artikel i Aftonbladet där debattören tyckte att eftersom det är många fler hundar som blir ihjälkörda av bilar än tas av vargar, så är vargar inte farliga för jakthundar.

Vad är nu det för korkat påstående? Det är fler barn som blir överkörda av bilar också än som hackas av yxmördande pedofiler, men yxmördande pedofiler är inget vi vill ha på gatorna trots det.

Nästa värdelösa debattartikel i samma fåniga tidning innehöll ännu dummare argument. Där var skribenten en hängiven vegan som trodde att om vi slutade jaga klövvilt så skulle det bli mindre trafikolyckor. Vilken idiot som helst borde väl inse att man måste hålla nere älgstammen. Det är för övrigt inte bristen på varg som gjort att älgarna ökat så markant under 1900-talet, utan det industriella skogsbruket.

Det är sorgligt med människor som inte inser att människan är en del av naturen och att viltkött är det mest ekologiska köttet i världen. Vi ska vara lyckliga för att vi har mycket älg i Sverige.

Naturligtvis ska vi även vara lyckliga för de vargar vi har. Vad vi inte ska vara lyckliga för, är när folk börjar dra helt verklighetsfrämmande argument för vargarna. Det finns ett argument som är mycket enkelt och lämpligt: Vi har råd med vargar. Vi borde skämmas för att återigen gå tillbaka mot 70-talet då vi inga vargar hade.

Detta är något att minnas vid nästa val. Vargjakt borde vara en av huvudfrågorna, inte bara invandring, vård, skola och omsorg, som vi ändå vet bara är snack.

Detta inlägg publicerades i Samhället och Skamhället och märktes , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s