Såhär, va.
Jag förstår mycket väl att det finns trans-personer, hermafroditer, queer-personligheter, genustyckare och allsköns andra varianter, som inte betraktar sig själva som varesig män eller kvinnor, och ibland inte heller är det.
Att som sådan människa bli kallad för ”han” eller ”hon”, det känns säkert som en kränkning, det har jag inget problem med att begripa.
På exakt samma sätt tar jag det som en kränkning varje gång någon refererar till mig som ”hen”.
Jag är en man, det är en stark del av min personlighet. Jag vill inte avkönas när folk talar om mig. Jag tycker det är väldigt talande att den minoritet som är hensägare antingen inte är empatiska nog att förstå det, eller också helt enkelt skiter fullständigt i det…
Jamen, tycker hensägarna, när man pratar om någon vars kön man inte vet om… så ska man alltså använda samma ord som när man pratar om den pyttelilla minoritet som inte alls har något kön? Vad är det för djävla antilogik?
Risken att den person man pratar om inte känner sig som varesig man eller kvinna (eller för den delen inte är det) finns, men den är ytterst liten. Det är snarare ungefär 50 procents möjlighet att man gissar rätt. Och använder man språket rätt behöver man inte oroa sig att ta fel överhuvudtaget.
Hellre Hin än hen!
Maniac Media 