Radikalfeminister på Internet

Idag hittade jag en intressant blogg som på ett så belevat sätt det går, med tanke på vad det rör sig om, bemöter radikalfeministers skriverier på internet.

”Radikalfeminister” verkar till stor del vara de allra tokigaste feministerna. Lesbiska separatister som anser att sex mellan man och kvinna är ett exempel på ”mäns förtryck av kvinnor” tillexempel.

Det senaste dygnet har jag läst en hel del mycket hatiska citat från ”twitter” och från olika bloggar. Det allra äckligaste verkar de spy ur sig på ”twitter”, något sorts under-bältet-socialt medie som känns som en konstig blandning av Facebook och nån sorts chatvariant som känns väldigt 90-tal. Layouten är väldigt simpel och tråkig, men den används väl främst i mobiltelefoner nuförtiden, så användarna bryr sig nog inte så mycket.

Den allra galnaste jag sett, kallar sig ”Jaylazkar” i sin blogg och ”Hysterisk Kvinna” på twitter. Och det senare är verkligen ingen felaktig beskrivning på henne: Hon vill avrätta hälften av världsbefolkningen. Närmare bestämt alla ”cis-män”; och ”cispersoner” är alltså då motsatsen till transpersoner om man använder någon sorts HBTQ-feministiskt språkbruk. Jaylazkar anser att människor som varken är kvinnor eller transpersoner inte har något existensberättigande. Hon har en speciell syn på ”jämställdhet”, denna hysteriska kvinna…

Sen har jag läst en hel del från en feminist som mest känns tragisk. Det är en man som kallar sig ”talgboll” på twitter. Han tycker att ”dagens äckligaste ord” är manlighet och han hatar att vara man, vilket han berättat på twitter den fjärde och sjätte november 2013. Han är med andra ord en typisk sån där manlig feminist som hatar sig själv. Vad som är obehagligt med honom, är att han också verkar vara en grundskollärare. Om jag var förälder skulle inte jag vilja att en sån person hade möjlighet att försöka hjärntvätta mitt barn flera timmar om dagen. Det känns allvarligt talat som någon sorts psykisk pedofili.

Sen har vi den där Fanny Åström då. En radikalfeminist och kommunist som tycker man ska komma i kontakt med sitt inre hat (fast antagligen bara om man är kvinna och feminist). Kring henne har det stormat en hel del under det senaste dygnet, både på hennes egen blogg, på bloggen som kritiserar henne och på en feministisk blogg som hon attackerar för att bloggaren, hör och häpna, kommenterar på bloggen som kritiserar Åströms texter.

Det är säkert många fler som skriver om den här historien. Jag gör det ju exempelvis nu, och jag har sett en annan tokig radikalfeminist göra det… Hur som helst, själv ska jag inte gå närmare in i det där bråket. Åström gillar inte att bli kritiserad och så kommer någon och gör det ändå, klart att det blir bråk.

Själv tänker jag också kritisera henne, men om andra saker. När jag kollade in hennes blogg såg jag att hon inte tror att det kan finnas jämställda förhållanden mellan man och kvinna ”förrän patriarkatet är störtat”. Bara så alla vet precis hur långt ute i skogen och under ungefär vilken sten denna människa befinner sig…

Jag läste också att hon tycker att vi med teknikens hjälp borde se till att barn avlas fram någon annanstans än inne i magen på kvinnor. Detta för att bespara onödigt lidande.

Tja, visst har hon en poäng där. Eller hon skulle iallafall ha det, om det nu var så att vi var i behov av fler människor. Men nu är det ju inte så. Tvärtom. Världen lider av en helt ofantlig överbefolkning. Det är nästan så man håller med Jaylazkars åsikt om att utrota alla ”cis-män”- bara för att det finns alldeles för många människor.

Vad vi behöver är inte att hitta på någon teknisk lösning att skapa fler människor. Snarare färre. Vill man som kvinna ha barn, men inte själv gå omkring i nio månader med det inne i kroppen, så finns det många tusen barn världen över som behöver adopteras. Så kommer det att vara så länge mänskligheten finns kvar. Det är ett alternativ för personer som Fanny Åström- fast jag kan inte påstå att jag tycker hon verkar vara någon lämplig förälder.

Hon verkar alldeles för hatisk- det känns som ungefär samma sak som när en Ku Klux Klan-anhängare blir förälder och sprider vidare sitt hat över barnen. Och det handlar inte bara om hat heller tycker jag, utan om ren galenskap.

Nu kan man säga att jag har gått ganska hårt åt somliga personer här. Skrivit raljant och nedsättande, kallat personer galna och tokiga.

Ja, det stämmer. Det har jag gjort. Det händer. Ibland tycker jag att en och annan människa gör sig förtjänt av det- speciellt om de hatar mig på grund av mitt kön, min ras eller min sexuella läggning- tre saker jag blivit född med. Sådana människor hatar jag automatiskt tillbaka omedelbart.