Isabella Löwengrip- ingen feminist

Jag kan inte precis stoltsera med att vara någon trogen läsare av Isabella Löwengrip. Förra gången jag skrev om henne handlade det om att media– och socialen- gjorde en stor affär av att hon drack vin fast hon inte fyllt 18 år. Detta utspelade sig i oktober 2008, vilket alltså var över fem år sedan…

Det var nog också förra gången jag var inne på hennes blogg. Tidigare har jag även skrivit lite om bloggträsket och bloggosfären– då rörde det sig till stor del om att jag tyckte det var onödigt att mobba Löwengrip bara för att man tyckte hennes blogg var tråkig. Men detta var alltså ännu tidigare än när hon drack vin 2008.

Nu har hon dock hamnat i fokus igen!

Vad är det då som har hänt? Jo, hon har beskrivit sin bild av feminister:

Jag är inte feminist, utan tycker att feminister är ett gäng kränkta vita medelklass-kvinnor sittandes med rödvin runt ett bord och hittar på frågor att strida för. ”Hörni vad sägs om fler kvinnor i styrelser? ”Inte för att jag känner så många som vill sitta i en styrelse men ändå”. ”Hörni, det där med att få vara toppless inne på badhus, är inte det en kul grej att strida om? Vad säger ni har ni tid nästa vecka? (klunk)” ”Absolut, inte för att jag vill vara topless men det är nog bra ändå”.

Tja, naturligtvis är det där lite fördomsfullt. Alla feminister är naturligtvis inte sådana. Men jag tror faktiskt att Löwengrip är väl medveten om det- men att hon förklarade hur hon betraktade den feministiska normen. Låter inte det sannolikt?

Själv tycker jag hennes syn på feminister är ganska träffande. Visst, beskrivningen kanske inte rör sig fullt så mycket om medelklasskvinnor som överklasskvinnor (Gudrun Schyman, Tiina Rosenberg etc.), men ändå. Hon skrev egentligen inte en djup krönika om sin syn på feminismen, utan bara några korta rader om vad hon gillade eller inte, och varför. Jag tror säkert att hon hade kunnat skriva mer om feminism ifall hon varit intresserad av det…

Det trodde däremot inte de unga arga tonårsflickorna Jonna Fyhr och Johanna Nordström. De skrev en arg debattartikel till Löwengrip där de använde den vanliga feministiska metoden- de menade att hon tydligt visade att hon inte var insatt i ämnet och inte visste vad hon pratade om. Att hon kanske mycket väl vet vad hon pratar om, kanske betydligt mer än de själva, men trots det har en annan åsikt om feminismen, det går ju inte…

Vidare skrev de långa historier om hur personer som kallar sig feminister dagligen arbetar, argumenterar och kämpar. Det var inga dåliga saker det handlade om: Kvinnor skulle få samma rättigheter som män i arbetslivet (de skrev ingenting om ifall män skulle få samma rättigheter som kvinnor, men man kan ju hoppas…), kvinnor skulle slippa utsättas för sexuella övergrepp (man kan ju hoppas att även män ska slippa sådant i tonårsflickornas värld) och så vidare.

Inget dåligt. Vad tonårsflickorna inte tänkte på, eller iallafall inte skrev, var naturligtvis att alla som arbetar, argumenterar och kämpar om sådana saker inte kallar sig feminister, och alla som kallar sig feminister sannerligen varken arbetar, argumenterar eller kämpar om sådant.

Det finns många feminister idag som mest bara hatar och hånar män. Det påpekade Löwengrip i sitt svar till tonårsflickorna, som ansåg att hon borde hålla käften eftersom feminismen såg till att hon slapp hålla käften…

Man kan tycka att jag använder en löjlig härskarteknik som kallar Fyhr och Nordström för unga, arga tonårsflickor, förresten? Ja, naturligtvis. Men det var de själva som skrev hur gamla de var i debattartikeln- det är ju egentligen inte alls intressant.

Men viktigare- feminismen, som de tycker är så heroisk, raljerar om mig som en ”gubbe” och som en ”vit kränkt man”. Personligen tycker jag ”tonårsflickor” låter betydligt mindre nedlåtande, och om Fyhr och Nordström inte håller med, så skulle jag kunna säga att de uppenbarligen inte är insatta i ämnet och inte vet vad de pratar om…

eller så skulle jag kunna säga att vi helt enkelt har olika åsikter?

Detta inlägg publicerades i Dumburken och annan media och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Isabella Löwengrip- ingen feminist

  1. @Benanderii skriver:

    Jag har väl egentligen inte fattat vad det egentligen går ut på när man anklagar Isabella Löwengrip för att inte vara ”påläst”. Nu vet jag, det är ett hysteriskt utslag av Jantelagen. Ingen får sticka ut, ingen får ha det bättre än andra. Absolut inte av egen kraft utan i så falla skall tacksamhet riktas mot kollektivet, sekten.
    Historieskrivningen om den feministiska kampen visar bara vilken förvriden bild man har. Kvinnor hade inte lyckats så väl som Isabella utan feminismen. Och utan att tacka! Tacka för vad? Kampen? Kampen mot vad? Tror de verkligen att det fanns ett patriarkalt motstånd? Man gör felslutet att tro att eftersom utvecklingen blivit så bra måste det bero på den feministiska kampen. Allt gott är feministiskt, så klart! För att det fanns kvinnor som Ottar exempelvis med flera som verkligen förde en kamp men som säkert inte skulle känna igen sig i dagens feminism så skall all framgång ha det moderna systerskapet att tacka. Detta är inget annat än avund och ett oöverträffat utslag av Jante!

  2. Pingback: Feministisk debatt | Maniac Media

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s