Twitter- om du trodde Flashbacks forum var skit

Ibland funderar jag på att skaffa twitterkonto, eftersom jag antagligen skulle få fler läsare till min blogg på det sättet.

Men så läser jag något om twitter på bloggen Toklandet, och får återigen klart för mig att det verkligen är en digital bajamaja, direkt hämtad från Arvikafestivalen och placerad i sandlådan på första ”bästa” genusdagis någonstans på Söder i Stockholm.

Den här gången som så många andra handlade det ursprungligen om en av Sveriges värsta extremfeministiska hatbloggare, Natasha ”Lady Dahmer” Blomberg. En kvinna som döpt sina barn ur ”Sagan om Isfolket”, skryter om att hon brevväxlar med seriemördare (något hon antagligen också tagit sitt bloggnamn från) och ärligt erkänner på internet att hon hatar män, ja rentav 8-åriga pojkar. Bara så vi vet lite vad vi har att göra med…

Hon hade skrivit i sin blogg om sin rädsla för män. Varför känner hon en sådan? Jo, hon utsätts för internethat och hot. Inte så konstigt, med tanke på vad hon själv spyr ut på sin blogg och på twitter, men ändå naturligtvis fel.

Blomberg själv skulle säkert mena att jag skuldbelägger henne, när jag påpekar att hon drar på sig själv hat och hot genom sitt eget manshat. Jag hävdar då att det snarare är hon som skuldbelägger mig på grund av mitt kön…

Men hur som helst. I krönikan om hennes rädsla, hängde hon ut en del personer som skrivit hatiska och hotfulla texter, varav vissa antagligen skulle betraktas som kriminella. Där fanns flera texter om att ta livet av henne och jag kan verkligen förstå att hon mår dåligt av att läsa sådant, och även att hon vill hänga ut de som skickat texterna. Jag tycker inte synd om dem för att de drabbas av näthat för detta- de har, precis som Blomberg, själva dragit det på sig.

Det mer intressanta kommer längre fram när Blomberg som vanligt visar sitt hyckleri i saken: En av de som hotat henne fick själv hot om att få halsen avskuren. Den som hotat om detta blev sedan hon också uthängd för sitt hot. Se där! Hotar man någon, kan man bli uthängd för det…

Men då tyckte Blomberg inte längre att det var okej– nu var det ju inte hon som hängde ut någon… Själv tyckte hon det var en oerhörd skillnad eftersom personen som hotats om att få halsen avskuren först hade uttryckt hot mot henne. Det tycker inte jag- det är precis lika olagligt och hotfullt (om inte rentav mer hotfullt) att hota någon som själv hotat. Det duger inte att säga ”men det var han som började!”

Nu återkommer vi till twitter igen. Universitetsadjunkten Andreas Pettersson spred Blombergs krönika om rädsla för män där, med texten: ”Våldsbenägna kriminella hatfyllda karlar som tar sig rätten att prata för män”.

Nu anser jag ju inte riktigt att det var rätt beskrivning:

Våldsbenägna? Kanske, men sannolikt inte.

Kriminella? Ja, antagligen. Hot är ju inte helt lagligt.

Hatfyllda? Kanske. Eller upprörda av att själva bemötas och skuldbeläggas gång på gång på internet av den hatfyllda Blomberg, tills detta lett till att de lackar ur och skriver något idiotiskt de sannolikt inte menade?

Karlar? Nja. Några kanske. Mer om det senare.

Tar sig rätten att prata för män? Nej. Det stämmer inte. Den som använder citat av dessa personer som ”hat från män” är inte de själva- det är ju Natasha Blomberg. Det är hon som skriver om sin rädsla för män och argumenterar för den genom att visa upp hoten. Och genom att sprida hennes krönika hjälper Petterson henne med att ta sig rätten att använda hatares hot som ”prat från män”. Petterson hjälper Blomberg att sprida myten om manligt kvinnohat över internet.

På twitter fick han en fråga om han var medveten om att en av ”karlarna” bara var 14 år (tydligen hade personen inte hunnit fylla 14 än vid tillfället, men det gör detsamma). Vad jag skulle svarat i hans tillfälle hade varit: ”Nej det visste jag inte, personen ifråga är med andra ord ingen karl utan en yngling. Tack för uppgiften!”

För min del hade det inneburit ungefär att Blomberg sannolikt kunde känna sig lugnare just vad gäller den personens hot, med tanke på att det statistiskt sett är väldigt ont om så unga mördare. Mer hade det inte betytt för mig- jag tycker inte synd om en person på grund av att vederbörande är 14 år, som hängs ut för hot och näthat. Det gör jag inte. Inte mer än jag tycker synd om en 30-åring eller 70-åring. Även om 14-åringar inte är myndiga än, innebär det inte att de är fullständigt utan tankeförmåga. Faktum är att jag träffat en hel del barn och ungdomar genom årens lopp som varit betydligt klokare än väldigt många vuxna människor jag också träffat.

Men visst. Jag kan tänka mig att det i det här fallet inte rör sig om världens mognaste 14-åring. Blomberg kanske tillochmed på grund av sina ytterligare 24 år på nacken är lite mognare än honom! 2038 kanske han ångrar djupt att han hotat henne 2014- men det är då det.

Så nej, jag tycker inte synd om honom för att han hängts ut, oavsett ålder. Men jag tycker Universitetsadjunkt Pettersson beter sig om möjligt ännu omognare än både 14-åringen och Blomberg, då han istället för att tacka för uppgiften om att ”karlen” han skrivit om var 14 år genast svarade:

”Det här med att vara dum i huvudet på twitter, hur tycker du det funkar för dig personligen?” Bara sådär. Och därefter värre och värre och värre… Och när han kritiserades för sin så kallade netikett, blev han uppbackad av ”genusjuristen” Susanna Eriksson som han tydligen hänger med på genusuniversitetet i Umeå.

Det där är en beskrivning av historien än så länge. En och annan funderare kanske undrar över vad det är för vits att hålla ögonen öppna för sånt där ”tweet” om man inte själv ”twittrar”, men det handlar om viktig kritik. Hur skulle man annars kunna veta hur mycket omoget, barnsligt sandlådebråk som förekommer på twitter?