En man med ryggrad

Det är lätt att följa strömmen. Lättare än att stå för sina åsikter. Det krävs mod för att våga gå sin egen väg, och det modet är ovanligt bland människor.

Hur många av alla milliontals tyskar var egentligen fullständigt tokiga på 30-talet? Ganska många, skulle jag tro. Men hur många stod och heilade för att alla andra gjorde det? För att de var rädda att visa vad de tyckte, eller helt enkelt för att det var lättast att bara följa strömmen?

Kanske rentav de flesta.

Likadant är det i Sverige idag. Här är det inte nazismen som hyllas av ledande politiker, journalister, samhällsdebattörer och utbildning från dagis till universitet, här är det feminismen. Men det mänskliga beteendet är likadant: Folket tävlar om vem som är duktigast på att följa strömmen.

För tolv år sedan när Gudrun Schyman höll sitt kända talibantal blev det en chock för folket, och hon fick kritik även från sina egna. Nu har den retoriken och de åsikterna blivit mainstream. När Åsa Romson höll tal i Almedalen denna sommar, räckte det inte längre att peka finger åt män i största allmänhet: Numera är det framförallt vita, medelålders heterosexuella män som ska bära hundhuvudet.

På tolv år har feminismen alltså blivit betydligt mer rasistisk än tidigare, och skapat fientliga åsikter mot människors åldrar och sexuella läggningar. Ganska otäckt. Det räckte alltså inte att bara hata män.

När Navid Modiri beslutade sig för att hylla Gudrun Schyman och Feministiskt Initiativ i sociala medier, skryta om att han ska kalla sig feminist och slutligen lite sådär tonårsrevolutionärt lägga till ”Fuck patriarkatet. Fuck strukturer.”, påstod han dessutom att han skulle agera som en man med ryggrad.

Men det finns ingen ryggrad i att följa strömmen. Det finns ingen ryggrad i att hylla sådana som föraktar en. Det finns mindre ryggrad i en manlig feminist som stöttar Feministiskt Initiativ än i en jude som heilar Adolf Hitler: Båda två skäms över sina egna identiteter och är inte ens maskar, snarare sniglar. Mördarsniglar som ska trampas på innan de hunnit förstöra alltför mycket i trädgården.

Valerie Solanas, inspirationskälla för stor del av dagens svenska feminister, hemlighöll inte hur hon betraktade män som Navid Modiri. Dessa duktiga riddare i skinande rustning som så gärna kallar sig feminister och säger ”fuck patriarkatet”.

Det var inte direkt så att hon såg dem som ”män med ryggrad”. Såhär skrev hon i sin hatbok, hyllad i dagens Sverige:

”Svaga män som mjäkar med kvinnorörelsen förtjänar inget annat än förakt, men det finns ingen anledning att visa det. Låt dom mjäka sig. Låt oss utnyttja dom och låt dom springa våra ärenden. Låt dom tala sig hesa för jämställdhet mellan könen. Låt dom arbeta för mannens mentala och sociala kastrering. Låt dom nyttiga idioterna hjälpa till med att förbereda arbetet för mannens kastrering och slutliga fysiska likvidering.”

Där har vi dig, Navid Modiri. Så betraktar de dig. Du är inte någon man med ryggrad för feminismen, du är en nyttig idiot. De utnyttjar dig idag, för att du springer deras ärenden. Men innerst inne föraktar de dig, och det kommer de aldrig att sluta med. För ryggrad eller inte ryggrad- du är ju ändå man.

Detta inlägg publicerades i Samhället och Skamhället och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till En man med ryggrad

  1. Pingback: Gäller lex Gudrun fortfarande? | WTF?

  2. Peter skriver:

    Tänkvärt och bra skrivet. Och samma argument i vissa fall som jag också använt mig av.

    Det finns alltför många fall där män som öppet kallar sig feminister, vinner popularitet med detta genom att göra ned sitt eget kön. Tyvärr tror jag – i detta samhällsläge – att det är oerhört svårt att faktiskt direkt ta avstånd ifrån allt vad feminism heter utan att bli rent hatad av alla kvinnor man säger det till. Det har inte ens gått att ha vanlig sund kritik mot någon kvinnlig person utan att andra kvinnor då direkt blir jätteprovocerade och jättearga på en…

    Som jag tidigare skrev: min erfarenhet livet igenom är att kvinnor nästan alltid bara tänker i kön. Och aldrig kan se några fel eller brister alls hos sitt eget.

    Jag är man. Det betyder inte att jag stöttar pedofiler, våldtäktsmän och dylikt bara för att de råkar ha samma kön. Det finns dåliga människor. Av bägge könen. Punkt slut. Med betoning på människor.

    Det är val i höst. Jag står helt kluven nu för vad jag ska rösta på. Känns inte som jag sympatiserar med något parti längre. :/

    • Kristian skriver:

      Jo, ungefär så.

      Visst var det roligare förr, när det fanns partier som åtminstone teoretisk hade åsikter som delades av en grupp som fanns i verkligheten. Fanns den gruppen inte fick partiet anpassa sig. Återigen efter verkligheten.
      Idag har vi en permanent elit som turas om att regera. Partiernas uppgift ar att se till att de som redan har den rätta läran verkligen går och röstar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s