En, två, tre…

Jag läste i bloggen Toklandet om att använda ”en” som opersonligt pronomen som avser en ospecificerad tänkt person eller ett större kollektiv istället för ”man”. Då det ju uppenbart är en feministisk politisk handling, för att inte säga våldshandling, kan självklart inte människor som står för jämställdhet varesig respektera eller acceptera sånt trams.

Det är inte lika irriterande som när de använder ”hen” istället för han, hon, den, det eller vederbörande, men det är barnsligt och bygger på samma virriga funderingar.

En sak som dessa dumma ordvrängare inte tänkt på är att påståendet att ”man” som pronomen är samma ord som ”man” som substantiv, är samma korkade argument som hävdandet att hittepå-ordet ”hen” på svenska är samma ord som ”hen” på engelska.

”Hen betyder ju höna!”

Jamen grattis queerfeminister, där använder ni det allra dummaste argumentet mot ”hen” (det finns ju en hel del bra argument mot, men detta handlar om ”en” och inte ”hen”)- mot er själva. Att anse att det finns en poäng i ett argument ifall det talar för ens åsikt men inte annars är ju visserligen ganska vanligt bland feminister och genustomtar, men det hjälper inte. ”Hen” betyder inte höna på svenska och ”man” som pronomen är inte samma ord som ”man” som substantiv…

Om allt handlade om att de ville använda sin bonna-dialekt, skulle jag backa upp dem. Jag stödjer dialekter! Men det handlar ju som sagt inte om det, utan om feminism, vilket alltså blir en annan sak.

Nu får man väl såklart erkänna att ”man” som pronomen och ”man” som substantiv högst troligen har samma etymologiska ursprung, men i en ytterst bra artikel från Språktidningen gällande just detta kan man läsa att ”en” härstammar från en gammal maskulinform av räkneordet.

Se där- queerfeministerna valde fel ord att trycka upp i ansiktet på alla. De kanske ska byta ut det till ”ett”? Det kanske är en femininform av räkneordet? Jag har ingen aning, fast det har ju inte de heller.

Om man nu ändå skulle sluta använda ”man” som pronomen på grund av att det skulle vara för manligt, kanske det är dags att sluta använda ”feminism” ifall man egentligen syftar på jämställdhet? ”Feminism” är väl ändå ett ganska feminint ord?

Fast jag tycker ordet är lämpligt i sin rätta betydelse- kvinnokamp.

Detta inlägg publicerades i Samhället och Skamhället och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till En, två, tre…

  1. vrb skriver:

    Nej, det är inte lätt, patriarkatet nästlar sig in hur än feministerna försöker undgå den. 😉
    Jag kan upplysa om att motsvarande femininform till det maskulina ”en” var ”ena”. (I båda fallen är det fråga om ackusativformer.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s