Inte svenska polishatares ärligaste film

Under den senaste nyadelsveckan i Almedalen har mycket fokus varit riktat på nynazisterna. Och det är fullt förståeligt! Som jag förstår det så har de ställt till med alla möjliga brottsligheter där enbart nu i veckan. Och som grädde på moset är de ju dessutom nazister vilket innebär att de allra flesta avskyr dem oavsett hur de beter sig. Även det fullt förståeligt!

Jag skulle tro att flera av de nynazister som besökt Visby den senaste veckan kommer att dömas för ett eller annat brott. Jag skulle faktiskt bli förvånad annars. Och då kan jag ändå inte påstå att jag litar alltför mycket på den svenska rättssäkerheten…

Men det där duger inte för alla. Det är många som tycker att nynazisterna överhuvudtaget inte har rätt att dyka upp med sina fula trynen. Och det har man ju rätt att tycka, naturligtvis. Och det är fullt förståeligt! Men jag håller inte med. Enligt min åsikt tar man nämligen några steg närmare nazismen om man sätter igång och förbjuder politiska organisationer.

Alla ska ha rätt att uttrycka sig i tal och skrift, hur sjuka åsikter man än har. Ju mer man förbjuder av sådant, desto längre bort går man från demokratin.

Nu har ju nynazisterna tillåtits att uttrycka sina sjuka idéer- vilket absolut har fått många att se alldeles rött. För väldigt många har det inte räckt att tycka illa om dessa nynazister. De har behövt fler att hata! Enklast har det då varit att fokusera på de stackars poliser som haft som jobb att stå där mitt emellan och försöka låta alla– oavsett deras egna åsikter- nyttja sina rättigheter.

Det kan knappast vara lätt för en polis att stå mitt i smeten och försöka förhindra bråk, vilket naturligtvis är det allra viktigaste, och samtidigt behandla alla lika, oavsett hur man själv ser på dem.

Dessa poliser betraktas med stort hat, fast de enligt min egen åsikt snarare förtjänar respekt.

Just nu går det runt en film på Facebook med namnet ”Inte svensk polis stoltaste stund”. Filmen börjar med att det hörs ett otäckt stöveltrampande, därefter ser man hur en nynazist sliter åt sig en regnbågsflagga av en kvinna, vänder och går, varefter en polis går fram till kvinnan och pekar åt henne att backa.

Chockerande, inte sant? Polisen står på nynazisternas sida! Det är åtminstone vad man vill visa genom filmen. Men vad var det som hände egentligen?

Det finns en längre variant av filmen, där det framkommer ur ett helt annat perspektiv vad polisen i själva verket gjorde.

Det pågick en ”mångfaldsmarsch”, som kvinnan med regnbågsflaggan tydligen deltog i. Nynazisterna stod en bit därifrån och filmade. Mycket obehagligt, uppenbarligen! Ingen vill naturligtvis bli filmad av ett gäng nynazister.

Plötsligt lämnar kvinnan med flaggan sina kamrater och går i rask takt rakt fram till nynazisterna och viftar med flaggan. Modigt gjort! Jag sympatiserar verkligen med henne!

Här går polisen fram mot kvinnan för att få henne att backa igen. Men innan polisen hunnit fram knökar sig nynazisten emellan och sliter åt sig flaggan, för att därefter vända tvärt och gå tillbaka. Nu står polisen kvar och försöker få kvinnan att backa, medan kvinnan pekar på nynazisten för att framhålla att han tog hennes flagga.

Vad som därefter hände framkommer inte.

Vad är det som hänt nu då? Varför fokuserar inte polisen på den uppenbara skurken- nynazisten som stal flaggan?

För polisen är det viktigaste inte att omedelbart sätta stopp på flaggstölden. För polisen är det viktigaste att förhindra att någon utsätts för hot. Hon ser att en människa är utsatt för omedelbar fara, och det är inte nynazisten det handlar om.

När kvinnan med flaggan går fram för att provocera nynazisterna eskalerar faran snabbt och hon riskerar att bli skadad. Detta vill polisen förhindra, och det är därför hon går fram till kvinnan för att få henne att backa igen.

När nynazisten stulit flaggan vänder han omedelbart och går bakåt, men kvinnan står kvar (självklart, hon har ju fått sin flagga bestulen). Det är därför polisen inte pratar med nynazisten utan med kvinnan. Polisen vill förhindra bråk. Det är det viktigaste för hennes del.

Att polisen står på nynazistens sida är således bara bullshit och dessutom djävligt taskigt. Hennes arbete är främst att skydda, vilket hon också gör. Hon skyddar kvinnan.

Detta inlägg publicerades i Dumburken och annan media, Samhället och Skamhället och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Inte svenska polishatares ärligaste film

  1. Kristian skriver:

    Precis. Folk i allmänhet har ingen erfarenhet av våld utan tror att det handlar om ”rättigheter” på någon barnslig lekskolenivå.

    Polisens jobb handlar här om att förhindra våld – man kan i allmänhet se förstadier till våld mycket bättre än mannen med latten eller kvinnan med regnbågsflaggan: kroppsspråk, verbala hotelser, hotfulla gester, knuffar, och så sätter vi igång på allvar …

    Man vet av erfarenhet att en av de viktigaste saker man kan göra är att skilja folk åt, och att få dem att stå till och hålla käften några minuter. Då får rättigheter som ”jag vill ha lika mycket glass som hon fick” vika lite grann. (Minst 20 minuter tror jag det tar för adrenalinkicken att klinga av.)

    (Har personligen lyckats undvika våld för det mesta, så jag har ingen praktisk erfarenhet. Har läst lite Bo F Munthe.)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s