Senaste snackisen på sociala medier är ju Miljöpartiets groteska hot om att ”göra kaos” med ”alla som försöker hindra klimaträttvisan”. Själv vill jag ju inte vara sämre än andra, så även jag tar upp saken i vloggen.
Vad ”klimaträttvisan” innebär är antagligen allting som Miljöpartiet får för sig: Att det ska betalas sju kronor för en plastkasse i nån sorts plastskatt, förbud mot kalkstensutbrytning och därmed betongtillverkning, nedstängning av klimatsmarta kärnkraftverk, uppbyggnad av miljöpåverkande vindkraftverk överallt, mer skatt för bensin och diesel och många fler elbilar såhär när vi måste använda oss av klimat- och miljövidriga oljekraftverk och sitta i knät på krigiska diktaturen Ryssland för att få el till alla Teslor, smartphones och surfplattor i Stockholm…
How dare you.
Ja, Miljöpartiets åsikt om miljö och klimat är sannerligen av och till ganska förvirrad, för att uttrycka sig lätt diplomatiskt. Miljöpartiet kan inte fullt skryta med logiskt tänkande, utan går efter känslor. Lite som ganska unga barn, och även som islamister ifall någon får för sig att elda upp deras ack så heliga bok. De vill tillställa kaos, om de inte får som de vill. Därför är också Miljöpartiet populärt bland ganska unga människor som ännu inte hunnit bli så förståndiga, kloka och rationella.
Som tur är så är ju de flesta av dessa människor inte valmyndiga, men dessvärre så är dock många nog det för att kunna tillställa rejält med kaos. Miljöpartiets politiska arbete ända sedan Reinfeldts tid visar detta så det räcker. Miljöpartiet har utsatt oss för mycket kaos nu i över tolv år och de tänker knappast slå in på en annan väg.
Somliga menar att bara de åker ut ur Riksdagen så är vi safe, men jag är inte lika positiv. De kommer fortsätta tillställa kaos i många kommuner, landsting, Svenska Kyrkan och naturligtvis i Bryssel även om de skulle ryka ur Riksdagen. Och om, jag säger om, de skulle sparkas bort från även dessa maktpositioner, så är ju ändå en stor majoritet av folket inom Public Service (och även övrig media) Team Greta i sina hjärtan.
Den Tredje Statsmakten. Även den är mäktig. Så… Räkna inte med att slippa Miljöpartiet i första taget. Hur mycket vi än röstar bort dem så finns de kvar som aktivister, och rentav terrorister.
Jag tror inte självaste Märta Stenevi personligen menade att skapa terror då hon uttryckte sitt hot om att ”göra kaos”. Hon ville sannolikt mest bara framställa sig som ungdomlig och cool och chill och häftig med uttryck från slang framväxt i ”utsatta områden”. Men alla dessa ”aktivister” som på senare tid limmat fast sig i vägbanor eller saboterat bildäck för att förhindra bilkörning, har sannerligen visat att kaos absolut inte står utanför deras värdegrundsalternativ.
Vill du stödja mitt arbete? Swish: 0730467053
Maniac Media 
Läs gärna hela via länken nedan. Märta på homeparty med folk i sin egen bubbla. Man måste indoktrinera de unga att helhjärtat tro på MP:s klimatvaggvisa och vad som händer om deras klimatplan inte går i lås. Och Stenevis logik om företag och anställda som jag tog med i citatet är riktigt svårsmält. Hur menar hon att hon bryr sig om människorna ”i företagen” om hon inte alls bryr sig om hur lätt/svårt det är att driva företag och ser inte att om ett företag går i konkurs så blir även ”människorna i” företaget negativt drabbade och arbetslösa. Utan ett företag är bara en konstruktion på ett papper. Rätt känslokallt.
Därtill så är hennes logik om bränslepriser och vem som drabbas/gynnas mest återigen helt verklighetsfrånvänd. Hon brukar ju även säga att om bränslepriset sänks så ökar utsläppen. Alltså, om du kör en Volvo V70 och betalar 27kr liter så skulle Samma Bil helt automagiskt börja släppa ut mer om du betalat 12,50kr* litern för bränslet som hamnar i tanken.
*det är priset för bränsle i Ungern.
”Nattsvarta siffror – då satsar MP på ”homeparty”
Siffrorna är nattsvarta – Miljöpartiet har tagit över rollen som riksdagens krisparti nummer ett.
Från och med nu planerar Märta Stenevi för ”homeparties” varje vecka.
En timme efter att en ung man skjutits ihjäl i Eskilstuna sker premiären: I villaområdet intill samlas en grupp för vegetarisk pizza, öl och gröna smoothies.
Men redan när Märta Stenevi knackar dörr i närheten gör sig problemen påminda.
Kan partiets valspurt räcka för att nå den sista procenten över spärren?
En helikopter hovrar över Övre Nyfors i Eskilstuna. En livvakt med öronsnäcka tittar upp mot himlen.
Märta Stenevi går fram till villan och knackar på.
Mannen som öppnar heter Benny och säger att han inte är miljöpartist. Han trodde först att språkröret och hennes sällskap kom från Jehovas vittnen.
Frun Margaretha tittar upp mot den dånande helikoptern. En och en halv kilometer bort har en man i 25-årsåldern nyss skjutits ihjäl vid ett övergångsställe.
Så är tajmingen när Märta Stenevi ska knacka dörr för första gången i årets valrörelse.
Du är en verklig människa liksom, du finns på riktigt, inte bara på tv”, säger Benny Torsen. ”Inte som den här pappbilden man känner sig som ibland”, säger Märta Stenevi. Helikoptern dånar över villaområdet under Märta Stenevis besök. Ibland är det svårt att höra varandra.
– Nere i Nyfors har det hänt en massa saker, säger Margaretha Torsen om området intill.
På andra sidan Bergsgatan, som beskrivits som ”segregationens markör” av Eskilstuna-kuriren, kastades en molotovcocktail in i en frisörsalong för två veckor sedan.
– Miljö är ju svårt, det är inte så enkelt, säger Benny Torsen.
Miljön är en av hans viktigaste frågor – vid sidan om att Sverigedemokraterna inte ska få något inflytande i politiken.
– Då vet du vad du ska rösta på nu, försöker Märta Stenevi.
Benny skrattar lite. Han säger att det brukar bli Socialdemokraterna.
På andra sidan villagatan och paret Torsens ”Varning för hunden”-skylt är en kvinna på väg hemåt längs trottoaren.
När hon får veta att Märta Stenevi ska knacka dörr i närheten säger hon att det är bäst att skynda sig.
Hon vill inte se språkröret. Hon gillar varken Märta Stenevi eller Per Bolund.
– De är idioter. Alla vi som bor här hatar Miljöpartiet.
Hon berättar att det nyligen var inbrott i hyreshusens garage. Det är ett exempel på något hon inte tror att Miljöpartiet bryr sig om.
– De bestämmer saker utan att de tar in hur människor bor.
Eskilstuna är nu en av de mellanstora städer som upplevt flera dödsskjutningar på kort tid. Dagens skottlossning är den tredje på lika många dygn.
I nästa villa öppnar Ann-Britt Janeheden dörren. “Det är ju så många. Det är ju det här med invandrarfrågorna, assimilationen. Skolan”, svarar maken Sven på frågan om vad han tycker är viktigast inför valet.
En annan viktig fråga, säger Ann-Britt, är att pensionärer får det ”hyfsat i framtiden”. Hon har varit hemma med barn och säger att det hade varit svårt att klara sig utan Sven. ”Så jag får hålla honom vid liv väldigt länge.”
..[..]..
Även om Märta Stenevi säger att hon är trött på att klimatdebatten ofta handlar om bränslepriser, kommer mycket av ”homepartyt” i Eskilstuna att handla om just det.
Pengar ur statskassan till sänkta bensinpriser gynnar inte boende i områden som Rinkeby mest, utan de rikaste, säger hon.
– Därför att de ska tvunget köra 50 mil fast de kanske inte hade behövt det, i sin Porsche Cayenne – där går det jättemycket pengar.
– Om vi kan rikta stöden i stället, om vi till exempel sänker matmomsen i stället. Ja, då når den alla de familjerna, alla de mammorna. Vill de använda det utrymmet för att köpa bensin kan de göra det, men då finns det ett alternativ och då tjänar man dessutom mer på att inte göra det. Då har vi ju börjat rikta rätt.
Det händer något i rummet. Linus Palmblad, som jobbar med energifrågor till vardags, är en av de som bryter in i diskussionen.
– Jag har funderat lite på om vi har misslyckats lite grann med den här storyn om omställningen, att det kommer bli smärtsamt liksom, och naturligt att det blir högre kostnader när man ska gå från ett system till ett annat.
Märta Stenevi köper inte det resonemanget.
– Vet du, jag håller faktiskt inte med. Därför att jag tror att det vi tvärtom har varit för dåliga på, det är att motsäga idén om att det måste vara smärtsamt. Jag tror att vi har gått på den och låtit den myten fästa sig, och framför allt alldeles för tidigt.
Det finns ett stort intresse hos ”både högerpolitiker och oljeindustrin” att försöka framställa det som dyrt och svårt, säger hon.
Men Linus Palmblad menar att det alltid kommer finnas vinnare och förlorare i en omställning, att det är naturligt.
– I näringslivet, ja. Det kommer att vara företag som inte klarar sig, konstaterar Märta Stenevi bestämt.
Hon fortsätter:
– Ett företag är en konstruktion på ett papper. Det som är viktigt är människorna i, som arbetar i företaget, människorna som har investerat i företaget, och då är inte frågan: Hur håller vi det företaget under armarna. Det är det som högerpartierna sysslar med just nu.
Linus Palmblad tror ändå att många matats med en enbart ”positiv” bild av omställningen från flera håll inom miljörörelsen, när fossila bränslen blir dyrare.
Märta Stenevi vill inte gå med på det. Det billigaste för hushållen är mer förnybar energi och riktade stöd, argumenterar hon.
– Det är här jag menar att det finns en sanning just nu i samhället om att det måste bli dyrt och jobbigt och smärtsamt i omställningen. Och jag menar att den inte är sann. Det handlar om vilka politiska vägval vi gör, och om vi väljer att stötta företag eller om vi väljer att stötta människor.”
https://web.archive.org/web/20220601180122/https://www.expressen.se/nyheter/nattsvarta-siffror-da-satsar-mp-pa-homeparty/
Surrealistiskt… Stenevi är verkligen heltokig.
F! håller för övrigt också på med ”homeparties”. Praktiskt med sånt för galna partier, så de kan hålla sig i sina egna bubblor och slippa argumentation.
Kudos för att han står upp och slår vakt om yttrandefriheten…
”Pehrson: Man får håna mig – vi värnar yttrandefriheten
Skolan och utanförskapet var i fokus när L-ledaren Johan Pehrson talade på Järvaveckan på onsdagen. Pehrson lovade bland annat att hans parti kommer att sätta skolan först och han sa att han vill se en ny regering som lägger större vikt på skolans möjligheter att bryta utanförskapet.
Vi är Sveriges skolparti, sa L-ledaren.
Han pratade också om hur unga flickor förs ut ur Sverige för att giftas bort eller könsstympas, något han kallar en ”nationell skandal”.
– Här borde fler reagera. Men många vågar inte ta i det, man är rädd att kallas rasist eller för att ha fobier.
Pehrson pratade också om den svenska yttrandefriheten och lyfte i det sammanhanget den dansksvenska högerextremisten Rasmus Paludan.
– Jag känner verkligen ingen sympati med den här förvirrade dansken. Men i Sverige gäller yttrandefrihet. Man får häda, man får håna Johan Pehrson. Det är mitt partis grunduppgifter att skydda yttrandefriheten, sa Pehrson.”
https://omni.se/pehrson-man-far-hana-mig-vi-varnar-yttrandefriheten/a/QyvwAx
Men denne Pehrson är sannerligen jävligt klurig. Då han igår skrev följande debattartikel, läs hela…
https://www.svd.se/a/k6o8AQ/johan-pehrson-l-separatisterna-isverige-maste-knackas
…där han bland annat skriver följande…
”Att separatismen fått fäste i Sverige beror inte på invandring, utan på att Sverige inte förmått att möta denna nya kraft. Det har berott på en bristande insikt om att vår frihet bygger på att det finns gemensamma värderingar, gemensam lagstiftning och ett gemensamt språk. Det är ett sammanhållande kitt som förhindrar framväxten av parallella samhällen.”
…och avslutar med följande…
”En avgörande faktor för att kampen mot separatism ska lyckas är att samla det svenska folket bakom idéerna om den svenska demokratin. Svenskheten för oss liberaler bygger på de värderingar som är grundläggande i vårt samhälle såsom yttrandefrihet, jämställdhet, rättsstat, demokrati och fri skolgång.
Att vi lever i en ny tid kräver att svenskheten uppdateras och blir mer inkluderande. Vi måste bryta uppgivenheten och utanförskapet bland barn och unga i utsatta områden. Inget barn föds till stenkastare, gängkriminell eller radikal islamist. Alla barn och unga ska växa upp och känna att de tillhör Sverige. Vi ska välkomna alla människor att känna stolthet över vårt gemensamma samhälle.”
Vad han inte fattar är att med massinvandringen så FINNS inte några gemensamma värderingar, ingen gemensam lagstiftning som folk i gemen bryr sig om att följa och absolut inte något gemensamt språk. Det finns bara parallella samhällen, även kända som MÅNGKULTUR.
”Portad flyktingfamilj vill stämma Staffanstorp för diskriminering
För en dryg månad sedan rapporterade HD och Sydsvenskan om Staffanstorps totalstopp för kvotflyktingar. Beslutet klubbades av kommunstyrelsen, på initiativ av kommunalrådet Christian Sonesson (M). Kommunen har uppgett att man vill rikta resurserna till personer som flyr kriget i Ukraina istället.
Familjen Al-Hariri klev av ett flygplan och hamnade mitt i en rasande riksdebatt om Staffanstorps beslut att införa ett totalstopp för kvotflyktingar. Nu vill de stämma kommunen som vägrade ta emot dem. – Rättvisans land välkomnade oss med diskriminering, säger pappa Hasan Al-Hariri.
”Vi levde dag för dag i Libanon. Det du tänker mest på då är hur du ska klara dig imorgon. Här i Sverige tänker du på framtiden”, säger Ali Al-Hariri, 24 år. Här tillsammans med mamma Yasmine Al-Fadel, pappa Hasan Al-Hariri och lillebror Mohamad, 12 år, utanför familjens nya hem i Skanör.”
https://www.sydsvenskan.se/2022-05-31/portad-flyktingfamilj-vill-stamma-staffanstorp-for-diskriminering
”En familj som kommit till Sverige som kvotflyktingar från Syrien och anvisats till skånska Staffanstorp stämmer nu kommunen sedan den vägrat att ta emot dem, skriver Sydsvenskan. Kommunen beslutade tidigare i år att inte ta emot kvotflyktingar, utan i stället fokusera på flyktingar från Ukraina.
– Det är ett dumt beslut. Man tar emot en sorts människor och vägrar ta emot andra. Vi är människor oavsett var vi kommer ifrån, säger 24-årige Ali Al-Hariri.
Familjen vill nu pröva fallet i domstol i syfte att hjälpa andra flyktingfamiljer som risker att hamna i samma situation.”
https://omni.se/flyktingfamilj-stammer-staffanstorp-ar-manniskor/a/y4o91g
”Granskning av vallistor: Småpartiernas krasch – så stort är raset för MP och L
MP och L har tappat 35 procent respektive 29 procent av kandidaterna sedan valet 2014. SD har ökat med 149 procent.
I Ljungby innehöll partiets lista 18 namn för fyra år sedan. Nu är den tom.
– Vissa upptäckte att de inte hade tid. Andra, som hade väldigt mycket tid, insåg att det var svårt att få något uppdrag efter förra valet och då minskar engagemanget, säger Lars Solling, som i dag är Liberalernas enda ledamot i kommunfullmäktige i Ljungby.
Han tillägger att många tidigare engagerade fritidspolitiker också kommit fram till att de inte delar alla partiets åsikter. Liberalernas ändrade förhållningssätt till Sverigedemokraterna är, enligt Lars Solling, inte huvudskälet till att listan är tom. Men det har spelat in.
Själv tar han ”timeout” efter 20 år i politiken och är tydlig med att han ogillar linjen gentemot SD.
– Även om det inte är den enda anledningen så har det inte heller bidragit till att jag är mer sugen på att vara med på någon lista.
I Essunga hade L elva kandidater i förra valet. I år ville ingen engagera sig.
Kerstin Alin är partiets enda ledamot i fullmäktige. Hon tog plats där för ett halvår sedan, trots att hon stod på åttonde plats på listan. De sju före henne kunde eller ville av olika skäl inte ta på sig uppdraget. Inte heller Kerstin Alin ställer upp i höst.
– Jag är 80 år och hade aldrig tänkt att jag skulle komma in i fullmäktige, säger hon.
L har tappat medlemmar och engagemang beroende på att många ogillar partiets närmande till SD, konstaterar Kerstin Alin. Hon är själv en av dem.
– Jag är väldigt emot det eftersom jag också är aktiv i Röda Korset och har jobbat mycket med invandrare och integration. Jag är vettskrämd för SD.”
..[..]..
MP saknar listor i 71 kommuner. Laxå är en av de nya vita fläckarna. Detta trots att de gröna nu ingår i styret tillsammans med KD och C. Partiets enda fullmäktigeledamot, Sara Pettersson, är även förste vice ordförande i kommunstyrelsen där hon suttit sedan 2006. Nu har hon fått nog.
– Anledningen till att jag inte ställer upp i höst är att det har varit för mycket hat och hot. Det är ett annat politisk klimat i dag jämfört med tidigare.
Mycket handlar om påhopp i sociala medier. Hon har också känt oro i samband med demonstrationer vid fullmäktigemöten.
– När jag varit i affären med mina barn har det hänt att någon pekat finger. Och när jag gått på ett evenemang med min familj har en person kommit fram och sagt: ”Hur fan vågar du visa dig offentligt?”. Någonstans finns det en gräns, där jag för min egen skull och för min familj känner att nu räcker det.
Till förra valet hade MP tre kandidater på Laxålistan. Den här gången är den alltså tom.
– Jag har pratat med en del som varit intresserade men som har backat när jag sagt hur klimatet är. De vågar inte ställa upp, säger Sara Pettersson.
Den hårda tonen är bland annat kopplad till beslut som styret tagit. Men Sara Pettersson anser också att hon som miljöpartist är särskilt utsatt.
MP:s partisekreterare Katrin Wissing tycker att det är ”jättetråkigt” att de gröna har flest tomma listor och lägst antal kandidater av samtliga riksdagspartier. Distrikten jobbar vidare med att få fram namn. Även hon framhåller att miljöpartister är extra utsatta och att det bidrar till att färre vill kliva fram.
– Det är tufft att vara miljöpartist för tillfället. Enligt en undersökning från Brå är vi nu de som är mest hatade och hotade. Vi känner att det finns en ganska stor kampanj emot oss.
Vad tror du det beror på?
– Man skulle väl kunna spekulera i att en av högeroppositionens största chanser att komma till makten handlar om att vi försvinner ur riksdagen.”
https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/demokrati/granskning-av-vallistor-smapartiernas-krasch-sa-stort-ar-raset-for-mp-och-l/
Bra, bort med dem bara. Begrav folkpartiet och Die Grünen i politikens skamligaste historieskrivning tillsammans med Ny Demokrati och Feministiskt !nitiativ. Så.
”Pehrsons attack på Nyans: ”De vill dra isär Sverige”
”Enklaver är nu på väg att permanentas i de utsatta områdena där gängkriminella och islamister tar över och i praktiken sätter våra lagar och demokratiska värderingar ur spel.”, skriver Johan Pehrson i en debattartikel i SvD.
Det är nu en del av den integrationsproblematik som Liberalerna särskilt vill lyfta fram i valrörelsen.
Separatister, jag fick uppfattningen att det var ett ganska nytt begrepp, från din sida?
– Ja, vi tycker det är viktigt att vi pekar på det faktum att oavsett om vi gör ett starkt arbete för integration med brett socialt förebyggande arbete, enorma insatser i skolan, trygghetsskapande åtgärder, effektiv brottsbekämpning, så finns det ändå personer som gärna vill separera människor från andra, säger Johan Pehrson.
L-ledaren kallar separatisterna för en ”organiserad rörelse” – och pekar på hur det varit ett återkommande ämne i det franska valet.
Begreppet tar han nu efter i den svenska valrörelsen.
– Ja, men jag har väl använt det till och från för att jag tycker att det beskriver en nisch på den integrationspolitiken som är viktig. Jag vill ju att människor ska bli en del av samhällsgemenskapen, jag vill att fler människor ska bli medelklass.
Separatister är alla som vill skilja människor från övriga Sverige, enligt L-ledaren, exempelvis genom ”klanvälde, islamistvälde eller gängvälde”.
– Jag vill definiera det som människor som vill att man ska ha en egen ö i landet Sverige där det är liksom andra regler och andra normer som ska gälla, och det är ju ingen hemlighet att det finns partier som ställer upp i riksdagen som vill ändra svenska grundlagar.
Och då syftar du på?
– Ja, partiet Nyans.
Johan Pehrson kallar det för ett ”extremistparti” med en ”vision för vårt älskade Sverige som är förfärlig.” Partiets målgrupp bor primärt i Sveriges utsatta förortsområden.
– Jag noterar att de vill separera, de vill dra isär Sverige. Vi vill hålla ihop Sverige.
Partiledaren Mikail Yüksel menar att L-ledarens beskrivning av Nyans nu är ett desperat drag i valrörelsen, och att de vill locka väljare högerut.
– Det är inte konstigt att han kopierar retorik från högerkanten, Sverigedemokraterna, det är de som använder samma retorik. Han är desperat just nu, Liberalerna ligger långt under fyraprocentsspärren, och försöker locka högerröster till Liberalerna helt enkelt, säger Mikail Yüksel till Expressen.
Han förstår inte vad Johan Pehrson menar med att partiet skulle vara extremistiskt, och att den beskrivningen snarare visar varför Nyans behövs i Sverige.
– Partiet Nyans är varken ett separatistiskt eller ett extremistiskt parti, i stadgar och i vårt partiprogram står tydligt att vi vill ena befolkningen: majoritetsbefolkningen med minoritetsbefolkningen med respekt för varandras olikheter.
Mikail Yüksel vill uppmana Liberalerna att ”hitta tillbaka sina liberala rötter.
– Det jag ser i dag är inte ett liberalt parti. Vi anser att Sverige behöver ett nytt parti och det är just på grund av den här retoriken som riktas mot minoriteter när de börjar engagera sig politiskt. Det Pehrson gör i dag visar varför det är viktigt att ett parti som Nyans finns och engagerar sig just för minoriteternas rättigheter.
Nyans anser att ”förnedring och hån av religioner eller deras heliga skrifter och profeter” inte ska omfattas av yttrandefriheten”. Det är något som Johan Pehrson tycker är det värsta med partiet.
– De tycker att man ska ha en annan rättsordning till exempel. Idén om att man inte ska ha få den yttrandefrihet som vi har i Sverige till exempel: att man får håna och häda och förtala och förlöjliga både religioner och politiker. Så det tycker jag är rätt allvarligt.”
https://www.expressen.se/nyheter/pehrsons-attack-pa-nyans-de-vill-dra-isar-sverige/
”respekt för varandras olikheter” i all ära. Men man kan inte ha fundamentalt olika uppfattning av hur ett modernt samhälle ska se ut och fungera. Som att nordpolen och sydpolen kan ligga på samma plats samtidigt. En omöjlighet.
Ja, det är ju dessvärre bara att säga ”Varsågod Pehrson, det här är vad ni arbetat hårt för sen Reinfeldts tid och nu också fått. Ni kanske inte såg det komma?”
”Männen tar täten i jakten på makten – men inte i Danderyd
Dagens Samhälle har granskat riksdagspartiernas listor till höstens kommunval. Totalt toppas 61 procent av listorna av män. Det innebär att fördelningen mellan könen är exakt densamma som i förra valet.
När partierna efter den 11 september ska dela ut de tunga uppdragen är det oftast förstanamnen på listorna som blir aktuella. Och männen har alltså tagit täten i jakten på makten.
Miljöpartiet har störst andel kvinnor på toppositionerna, 53 procent. MP är också, tillsammans med V, ensamma om att ha en kvinnlig majoritet när det gäller listorna som helhet.
– Våra hjärtefrågor rör sig mycket runt solidaritet, hållbarhet och rättvisa, och det lockar ju till engagemang från kvinnor. Men vi är ett parti för alla så vi vill förstås också att män engagerar sig, säger MP:s partisekreterare Katrin Wissing.
Är det rentav så att ni snart behöver satsa särskilt på att få män att gå in i politiken?
– Nej, det skulle jag inte säga. Historiskt har det funnits ett underskott av kvinnor på politiska maktpositioner. Det är en sak som är väldigt levande bland våra valberedningar som gärna toppar med kvinnor. Att ett parti har fler kvinnor är inget problem.
Katrin Wissing blev de grönas partisekreterare för ett år sedan. Innan dess var hon partiets kommunpolitiska toppnamn i Åre. I valet i höst är dock en man partiets förstanamn lokalt: hennes son Elon Wissing.
S har varvade listor, men det är vanligt att männen i partiet kniper platserna 1,3, 5 och så vidare. Regeringspartiet har totalt 48 procent kvinnor på sina kommunlistor, men i toppen är andelen bara 42 procent.
Miljö- och klimatminister Annika Strandhäll är ordförande för S-kvinnor. Hon kommenterar i ett sms:
”Det går stadigt framåt, men vi S-kvinnor organiserar oss politiskt för att jämställdhetsarbetet ska gå ännu snabbare i kommunerna. Vi drev på för varvade listor, varannan damernas, på nittiotalet. Där och då satte vi standarden för oss själva och glädjande nog också för andra partier. Jag konstaterar att det är viktigt med förebilder. Förra året krossade vi glastaket när Magdalena Andersson valdes till statsminister. Då visade vi för alla tjejer och flickor att ingenting i politiken är omöjligt.”
Moderaterna ökar andelen kvinnor på översta platsen på listan från 33 till 36 procent.
– Det är glädjande att se att representationen ändå ökar när det gäller toppositionerna. Det är viktigt och vi fortsätter att driva ett målmedvetet arbete kring de här frågorna, säger Josefin Malmqvist, riksdagsledamot och ordförande för Moderatkvinnorna.
Totalt på Moderaternas listor till kommunvalet är 38 procent av kandidaterna kvinnor.
– Det ligger väldigt nära hur det ser ut när det gäller våra medlemmar. Vi har dragit slutsatsen att vi måste börja med att värva fler kvinnor som medlemmar och väljare, säger Josefin Malmqvist.
Hon sitter även i kommunfullmäktige i Sundbyberg, en av de kommuner där samtliga partier har valt en man som toppnamn inför kommunvalet. Just nu har också alla åtta partierna i fullmäktige i Sundbyberg manliga gruppledare.
Josefin Malmqvist tycker dock att man ska se till helheten och framhåller att många av de politiker som representerar Sundbyberg i riksdagen är kvinnor.
– Och vi har ju många företrädare som går in i debatterna i fullmäktige. Det är sällan som det bara är gruppledarna som debatterar, säger hon.
Peter Schilling (S) är kommunstyrelsens ordförande i Sundbyberg och han toppar också sitt partis lista inför höstens kommunval. På andra plats på S-listan återfinns Ayla Eftekhari, kommunalråd och ordförande i förskolenämnden.
– Alla partier har ju sin egen process och jag vill inte bedöma hur de har kommit fram till att de vill ha just den man de valt som sin högsta representant. Det har säkert funnits skäl bakom, säger hon.
Socialdemokraterna är noga med att ha varvade listor, framhåller Ayla Eftekhari, och hon tycker inte att den manliga dominansen i toppen slår igenom alltför mycket i Sundbybergs lokalpolitik.
– Det är väl klart att det märks när vi har gruppledardebatter. Men i de forum där jag är aktiv sär det ganska jämn representation och kommunstyrelsen består av både män och kvinnor.
Danderyd fick 2019 för första gången en kvinna som kommunstyrelsens ordförande: Hanna Bocander (M). Männens dominans är även bruten i ett annat avseende. I höstens val har sju av de åtta riksdagspartier som sitter i fullmäktige en kvinna som ledande namn. Endast SD har en man på listans förstaplats. Därmed hamnar Danderyd i toppen när det gäller kvinnliga politiker på listans förstaplats.
Moderaterna styr Danderyd tillsammans med Liberalerna och Kristdemokraterna. Birgitta Lindgren är gruppledare för L och har lång erfarenhet av kommunpolitiken.
– Tidigare har det mest varit herrar i ledningen för de flesta partier, konstaterar hon och tillägger att det är naturligt att det nu blir en kvinnlig dominans.
– Om jag ska vara lite elak kan jag säga så här: Jag tror att många män har kommit upp sig utan att egentligen ha kompetensen. De har varit bra på att snacka, det har inte varit mycket verkstad.
Och nu blir det mer verkstad?
– Ja, det utgår jag ifrån.”
https://www.dagenssamhalle.se/styrning-och-beslut/demokrati/granskning-mannen-tar-taten-i-jakten-pa-makten-men-inte-i-danderyd/
Att ett parti har fler män än kvinnor är ett problem. Att ett parti har fler kvinnor är inget problem hälsar MP. Svågerpolitik är roligt när sonen står på förstaplats, detta trots att han inte ens är kvinna. Och nu utgår de ifrån att det mer verkstad, eller så är det bara kvinnosnack.
Snart, när Sverige blivit ett kalifat, så får inga kvinnor delta i politiken längre. Inte många män heller. Bara imamerna.
”De vill ha en ”Järvavecka” i Linköping
I Linköping vill demokratiprojektet ”Jalla rösta” få ett ökat deltagande i det kommande valet bland invånare i stadsdelarna Berga, Ryd och Skäggetorp.
Bawan Hamza och Sara Habane som driver projektet skulle vilja se en Linköpingsvariant av Stockholmska Järvaveckan.
”Intresset är inte så svagt, men det finns inte tillräckligt med information”, säger Sara Habane.”
https://sverigesradio.se/artikel/de-vill-ha-en-jarvavecka-i-linkoping
”…jag tror många känner att de inte blir representerade av politiken och att politiken inte är något för dom själva, många ser det lite som dom och vi”
Ja, men bra idé. Vi behöver fler från Skäggetorp och liknande som kommer och röstar. Då kommer Partiet Nyans snabbt in i riksdagen och så får vi blasfemilagar och lagar om att islamister ska ses som en egen minoritetsgrupp och annat sånt där fint. Allah Ka´Bar och så, typ.
SVT hakade också på för att ge uppmärksamhet med ett videoklipp…
”Projektet Yalla Rösta ska få unga i Berga, Ryd och Skäggetorp att rösta
I videon berättar Sara Habane, Malik Ali och Bawan Hamza hur de ska göra för att få unga i stadsdelarna Skäggetorp, Berga och Ryd i Linköping att rösta.”
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/nu-ska-vi-fa-invanarna-att-rosta
Oroväckande. Skäggetorp är ju numera känt för stenkastning mot polis. Ju fler av sådana islamister som röstar, desto värre.
Hahaha. Den ”borgerliga” ledare Annie slår till igen och vill vara den vuxna i rummet….
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/misstroendet-mot-morgan-johansson
Hon är en landsförrädare. En skamlig sådan. En äkta quisling till max.
KD och Busch gör sig ibland onödigt svårlästa och öppnar mitt kritiska öga. Varför först framstå vara seriös och stark och gör det som en högeropposition skall göra, tillsammans med SD, L & M, för att sedan nästan få det att låta som att man ville framstå som stark i oppositionen för att rädda sitt eget skinn och inte riskera framstå som S-medlöpare och därmed förlora röster, lämnar en konstig eftersmak. Svårt tolka vad hon exakt menar med det hon säger. Men nåväl, det kunde väl varit värre. Hon behöver dock börja stå på samma sida med båda fötterna och sluta göra uttalanden som inbjuder till att tolkas helt fel och kan ligga henne och KD till last.
”Ebba Busch var rädd för väljartapp”
https://www.gp.se/nyheter/sverige/ebba-busch-var-r%C3%A4dd-f%C3%B6r-v%C3%A4ljartapp-1.74331536
”Busch: Avtalet med Kakabaveh blir ett problem i Natoförhandlingarna
Publicerat igår kl 13.05
Förtroendeomröstningen om Morgan Johansson handlar egentligen mindre om honom och mer om de pågående förhandlingarna med Turkiet, om ett svenskt Nato-medlemskap, menar KD-ledaren Ebba Busch.
Kristdemokraterna skulle inte själva ha väckt misstroendeförklaring mot Morgan Johansson, säger Ebba Busch.
Men när nu frågan var väckt, via Sverigedemokraterna, så vill hon alltså använda tillfället till att befria regeringen från beroendet av den politiska vilden Amineh Kakabaveh.”
https://sverigesradio.se/artikel/busch-avtalet-med-kakabaveh-blir-ett-problem-i-natoforhandlingarna
Det skulle iofs inte förvåna om det skulle vara pga Magdas kön då de säkert är insnöade på könsfokuset. Eller så är det för att C för en sossig politik och de tänker att man lika gärna kan rösta på originalet om man vill ha sossepolitik, alternativt att SD-antipatin är lika utbredd hos S som hos C…
”Unga kvinnor flyr Lööf: ”Lätt att förlora dem”
Centerpartiet tappar unga kvinnor och landsbygdsväljare till framför allt Socialdemokraterna, visar SvD/Sifos siffror. Enligt Annie Lööf beror det delvis på att Centern slutade budgetsamarbeta med regeringen. ”Efter valet är vi beredda att samarbeta”, säger hon.
Centerpartiet tappade mest av alla partier i SCB:s stora partisympatimätning som presenterades i veckan. Mellan november och maj har partiet tappat från 8,4 till 6,7 procent. Inte heller SvD/Sifos mätning för maj är munter läsning för Centerpartiet. Den visar att tappet är allra störst bland unga kvinnor mellan 18 och 29 år. Nästan en av tio av de unga kvinnorna som lade sin röst på Centerpartiet förra valet skulle inte göra det om det var val i dag. Till största del försvinner de unga kvinnorna till Socialdemokraterna.
– Kanske har det att göra med att vi har den första kvinnan som statsminister. Det har också att göra med att i en otrygg och orolig omvärld så är det naturligt att lägga sitt stöd hos det stora regeringspartiet, det ser vi i alla former av kriser, säger Centerpartiets ledare Annie Lööf.”
https://www.svd.se/a/7da4q9/svd-sifo-unga-kvinnor-flyr-annie-loof
De få som tror på ”den breda mitten” har väl börjat inse att det bara är trams.
Hahaha. Inför tisdagens misstroendeomröstning om herr Johanssons vara eller icke-vara så frågade SVT fyra pers i ”folk på stan”…
”Röster om en eventuell regeringskris: ”Hur kan man sätta igång med sådant här nu?”
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/folk-pa-stan-om-en-eventuell-regeringskris-hur-kan-man-satta-igang-med-sadant-har-nu
”– Jag menar hur fan kan man sätta igång med sådant här nu?, frågar sig Nils-Olov Nilsson i Halmstad.
– Först är det en orolig värld och sen är det ju snart val. Och sen ska man ju gå in i NATO också. Det är mycket på en gång. Jag tycker synd om statsministern, faktiskt.”
Suck… Anti-logik att backa upp värdelösa regeringar och ministrar för att saker och ting är oroliga. På det viset kan vi ALDRIG bli av med dem!
”Miljöpartiet det parti som tappar mest bland unga
Miljöpartiet har sedan november backat från 7,5 till 3,4 procentenheter bland unga väljare i SCB:s partisympatiundersökning.
MP är med den nedgången det parti som tappat mest i sympatiundersökningen bland gruppen 18–29 år.
Undersökningen visar också att Moderaterna har tappat stöd bland personer mellan 50 och 64 år. Men också bland inrikes födda och bland dem som har en kortare eftergymnasial utbildning.
Sverigedemokraterna har fortsatt större stöd hos män än hos kvinnor. Och partiet är särskilt starkt bland personer mellan 50 och 64 år.
Vänsterpartiet backar till 8,4 procent. Främst tappar V stöd bland kvinnor, och bland personer mellan 30 och 49 år.
Totalt i hela befolkningen fortsätter Liberalerna ligga på låga nivåer men ökar lite från 3,0 till 3,6 procentenheter. Centerpartiet tappar till 6,6 procent och och Kristdemokraterna ökar till 5,1 i hela befolkningen.”
https://omni.se/miljopartiet-det-parti-som-tappar-mest-bland-unga/a/k6oAQX
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/demokrati/partisympatier/partisympatiundersokningen-psu/pong/statistiknyhet/partisympatier-maj-2022/
”Vänsterpartiet backar från 9,6 procent i november till 8,4 procent.
Partiet tappar främst stöd bland kvinnor och i åldrarna 30–49 år.
Socialdemokraterna har störst framgång hos väljarna och lockar 33 procent, vilket är en ökning från 30,1 procent. Regeringspartiet ser ett tydligt tillskott i stödet hos kvinnor jämfört med förra SCB-mätningen.
Hela 38,2 procent av kvinnorna tycker att S är det bästa partiet. I november låg andelen på 34,9.
S har ett större stöd bland utrikes födda personer än inrikes födda.”
https://tt.omni.se/mp-tappar-mest-bland-unga/a/rEaBEa
Ja, i det fallet är det garanterat främst dessa unga kvinnor som gillar Magda som första bästa kvinnliga stadtsminister.
”S ökar kraftigt bland kvinnor – får 38 procent
Socialdemokraterna ökar kraftigt i SCB:s partisympatiundersökning. Särskilt starkt är S stöd bland kvinnor, hela 38,2 procent av kvinnor tycker att S är det bästa partiet. I november var den siffran 34,9.
Även bland män är Socialdemokraterna största parti, men på en betydligt lägre procentsats på 27,8 procent.
Bland kvinnor ökar även sympatin för KD och L med ungefär 1 procentenhet vardera. Övriga partier backar i stöd bland kvinnor.
Bland män minskar stödet för M, C, MP, V och SD med 1 till 2 procentenheter. De partier som blivit mer populära sedan november bland svenska män är S, L och KD.
Partisympatier bland män
C: 5,5
L: 3,6
M: 22,2
KD: 4,8
S: 27,8
V: 7,3
MP: 2,8
SD: 23,3
Övriga: 2,6
Partisympatier bland kvinnor
M: 20,7
C: 7,7
L: 3,7
KD: 5,4
MP: 4,1
S: 38,2
V: 9,5
SD: 9,6
Övriga: 1,1
Partisympatier män och kvinnor totalt
M: 21,4
C: 6,6
L: 3,6
KD: 5,1
MP: 3,4
S: 33,0
V: 8,4
SD: 16,5
Övriga: 1,9”
https://omni.se/s-okar-kraftigt-bland-kvinnor-far-38-procent/a/ja5oGe
Herre jävlar……
”Björn Wiman: Kakabaveh säger sanningen men kallas föraktfullt för en ”vilde” ”
Politiker och journalister verkar älska uttrycket ”politisk vilde”. I dag går det utmärkt att säga ”oberoende ledamot”, även om det inte är lika effektivt om man vill framställa en meningsmotståndare som en livsfarlig folkfiende, skriver Björn Wiman.
På tisdagen gick ledamoten Amineh Kakabaveh, partilös, upp i riksdagens talarstol inför misstroendeomröstningen mot Morgan Johansson. Hon talade om sin egen erfarenhet: om hur hon kom till Sverige 1992, genomgick en hälsoundersökning i Västerås och läkaren reagerade starkt på hennes blodprov. Det han hittat var resterna av Saddam Husseins gasattack mot kurder i Halabja 1992. ”Förtrycket av kurder finns i min kropp. Det pulserar i mitt blod”, sade Amineh Kakabaveh.
Därefter var det Ebba Buschs tur. Man kan tycka att det hade varit klädsamt av KD-ledaren att i någon form uttrycka erkänsla för denna smärtsamma mänskliga erfarenhet. Men, som Upsala Nya Tidnings politiska redaktör Sakine Madon noterat, vidgick hon den inte med ett ord. I stället talade Busch föraktfullt om ”vänstervilden”, utan att i det sammanhanget bevärdiga Amineh Kakabaveh med namns nämnande.
Om detta var Ebba Busch inte ensam. Både Ulf Kristersson, Jimmie Åkesson och en rad politiska journalister och kommentatorer har de senaste dagarna närmast njutningsfullt excellerat i detta i grunden avhumaniserande språkbruk, som förmodligen får en extra pikant klang av att riksdagsledamoten i detta fall är en kvinna med kurdisk bakgrund, vänstersympatier och därtill erfarenhet av gerillakrig.
Uttrycket ”vilde” eller ”politisk vilde” har använts i Sverige sedan slutet av 1800-talet, som beteckning på en riksdagsledamot utan partitillhörighet. Det är ett ord som gärna kunde få bli kvar i ”Robinson Crusoe”, Fantomen och andra mer eller mindre punschdoftande produkter av sin tid. I dag går det utmärkt att använda uttrycket ”oberoende ledamot”, även om detta ord – vilket Busch, Kristersson och Åkesson mycket väl vet – inte lika effektivt som ”vilde” kan användas för att framställa en politisk meningsmotståndare som en livsfarlig folkfiende.
Utifrån denna enkla observation kan två saker konstateras.
För det första att ett land som sluter upp under Nato-ansökningens fanor snabbt tappar koncepterna.
För det andra att den person i Sveriges riksdag som kompromisslöst står upp för att säga sanningen om Turkiets diktatur i dag får finna sig i att beskrivas som en ociviliserad galning, ja, en ”vilde”.
Sådan är militarismens effekt på en nations medvetande.”
https://www.dn.se/kultur/bjorn-wiman-kakabaveh-sager-sanningen-men-kallas-foraktfullt-for-en-vilde/
Jag är nyfiken på hur många människor vilden sköt ihjäl när hon var barnsoldat? Det är ju en intressant fråga.
”Paulina Neuding: Kvotering gynnar varken kvinnor eller EU”
https://www.svd.se/a/G3WrzB/neuding-eu-kvotering-ar-fel-vag-att-ga
”Mathias Bred: Medlemsstaterna måste stoppa EU:s kvoteringsiver”
https://www.gp.se/ledare/medlemsstaterna-m%C3%A5ste-stoppa-eu-s-kvoteringsiver-1.74485283
”Adam Cwejman: Jordan B Peterson talar inte bara till männen”
https://www.gp.se/ledare/jordan-b-peterson-talar-inte-bara-till-m%C3%A4nnen-1.74434706
2014 skrev Fi i replik till en Liberal som undrade om inte partiet ska följa det som man uppmanar andra att göra vad gäller könsbalans, partiet svarade att man inte behöver kvotera in fler män i sin styrelse trots att de är minoritet, och motiverade det så här: (och tydligen kan/skall endast icke-vita syssla med anti-rasism, ty endast icke-vita kan/har upplevt rasism):…
”Liberalen Stephen Kirk undrar över Feministiskt initiativs representation av män och menar att vi borde inkvotera män till partistyrelse och kandidatlistor. Feministiskt initiativ vill ha ett slut på den informella inkvoteringen av män till bolagsstyrelser av samma skäl som vi vill bekämpa våld i namn av heder. Vi vill ha jämställda löner och arbetsvillkor och allas frihet från våld – oavsett om du är papperslös eller överklass. Det är detta som är grunden för vårt parti – den feministiska dimensionen. Feminism förtrycker inte män, lika lite som antirasism förtrycker vita. Vi välkomnar självklart fler män till partiet, men anser att det vore lika angeläget att kvotera in vita till en antirasistisk organisations styrelse, som att kvotera in män till vår styrelse.
För mindre än hundra år sedan var kvinnor helt utestängda från politiken. Fortfarande präglas etablerad partipolitik av en manlig norm. Inte minst syns detta i att många partier har kvinnoförbund för att driva de frågor som uppfattas som kvinnliga särintressen och inte riktig politik. Kvinnoförbunden står nära oss i flera viktiga frågor, men har tyvärr svagt inflytande. Därför behöver vi heller inget mansförbund för att driva några marginaliserade mansfrågor. Snarare utgör vi en nödvändig motvikt mot mansdominansen, inte minst i EU.
Vi driver en aktiv politik för att uppnå de jämställdhetspolitiska mål som riksdagen i konsensus officiellt tagit ställning för. Fi välkomnar alla som delar vår ideologi, en frihetsrörelse som sätter mänskliga rättigheter, jämställdhet och social rättvisa högst upp på agendan. För alla läskunniga och som inte avfärdar SCB som kidnappad av någon feministisk konspiration, står det klart att Sverige inte på något område har uppnått jämställdhet.
I dagens partipolitik märks framförallt en kraftig överrepresentation av personer som aldrig riskerar att få sin svenskhet ifrågasatt på grund av sitt namn eller utseende. Att bläddra igenom bilder på alla riksdagens ledamöter är att bländas av ett hav av vithet. Av SD:s tjugo riksdagsledamöter är fyra kvinnor. I EU-parlamentet är endast en tredjedel av alla ledamöterna kvinnor. Detta vill Feministiskt initiativ ändra på. Därför ser våra listor till riksdagen och EU ut som de gör – Det behövs fler antirasistiska feminister i maktens rum, oavsett kön.”
https://web.archive.org/web/20140710044518/http://nyheter24.se/debatt/763945-feministiskt-initiativ-det-behovs-fler-feminister-i-maktens-rum
Suck…
Fan vad deprimerande.
”Kristersson: Centerpartiet lever inte längre i förnekelse
Moderatledaren Ulf Kristersson tycker inte det är oväntat att Centerpartiet i sista sekund väljer att släppa igenom regeringens budget.
Han menar att det är positivt att Centerledaren Annie Lööf inte längre lever i förnekelse.
– En röst på Centerpartiet är en röst på en socialdemokratisk regering och en budget som förhandlats med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, säger han.
På måndagen meddelade Centerledaren Annie Lööf att hennes parti kommer att släppa igenom den socialdemokratiska regeringens vårändringsbudget på onsdag. Samtidigt sa hon att hennes parti är överens med regeringen om ett kompromissförslag i den infekterade pensionsfrågan.
Centerns besked i budgetfrågan innebär att regeringens budgetförslag har goda chanser att vinna över motalternativet från M, KD, L och SD på onsdag.
Moderaternas partiledare Ulf Kristersson är dock inte förvånad över Centerns besked i elfte timmen.
– Det var inte helt oväntat att Centern till slut, så tydligt, kom på att de är på Socialdemokraternas sida i den ekonomiska politiken, både i budgetfrågorna och nu även i pensionsfrågan.
Vad betyder det för Centerpartiets i ett eventuellt framtida borgerligt samarbete?
– I grund och botten är det en väldigt viktig deklaration tre månader före valet. Nu vet man det som vi har sagt under en ganska lång tid, men som centern har förnekat: En röst på Centerpartiet är en röst på en socialdemokratisk regering och en röst på en socialdemokratisk budget som förhandlats med Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Det kan man stå för, men det är bra att väljarna vet om detta också.”
https://archive.ph/cuqxZ
I sammanhanget även intressant veta var C väljarna står, kanske inte direkt ”står”, mer åt vilket håll det lutar mest, 25 maj….
”DN/Ipsos: C-väljare dömer SD mycket hårdare än V
Centerledaren Annie Lööf utesluter samarbete med de båda så kallade ytterkantspartierna. Hennes väljare gör en delvis annan bedömning. De är betydligt mer negativa till Sverigedemokraterna än till Vänsterpartiet, visar en mätning från DN/Ipsos.
..[..]..
Annie Lööf stämplar bägge som ytterkantspartier och säger nej till allt samarbete med dem. Istället vill hon ha uppgörelser i vad hon kallar den breda mitten. Den uppmaningen klingar ohörd i ett läge där fyra partier till höger slutit sig samman för att utmana Socialdemokraternas regeringsinnehav.
DN/Ipsos har undersökt hur Centerpartiets väljare ser på den här strategin. De som uppger att de skulle rösta på C om det var val i dag har fått följdfrågor om hur de ser på V och SD. För att uppnå tillförlitliga baser har frågorna upprepats i fyra mätningar i rad, från februari till maj i år.
Mätningen visar att Annie Lööfs strategi inte saknar stöd bland hennes väljare. Samtidigt är det uppenbart att väljarna inte drar SD och V över samma kam, på det sätt som gäller enligt partilinjen.
– Motståndet mot att samarbeta med Vänsterpartiet i riksdagen är betydligt lägre än motståndet mot att samarbeta med Sverigedemokraterna, säger Nicklas Källebring, opinionsanalytiker på Ipsos.
Annie Lööf kan luta sig mot att en majoritet av hennes väljare är skeptiska till både V och SD. Men medan 82 procent svarar att de är mycket eller ganska negativa till samarbete med SD, är det bara 51 procent som säger nej till V.
Någon stor entusiasm finns dock inte för samarbete med V. I mätningen svarar 16 procent att de är positiva till det. Motsvarande andel för SD är 8 procent.
Nicklas Källebring menar att samarbetet med Socialdemokraterna, i januariavtalet, har bidragit till att ge C-väljarna en viss vänsterlutning.
– Vi har kunnat se under mandatperioden hur partier som samarbetat har fått mer lika väljaropinioner. Ofta är det så att partierna leder sina väljare, säger han.
Efter valet är det mycket möjligt att Centerpartiet tvingas in i just den situation de för allt i världen försöker undvika. Mandatfördelningen kan bli sådan att det står och väger mellan två statsministerkandidater som bägge behöver luta sig mot så kallade ytterkantspartier: Magdalena Andersson (S) med V i ryggen och Ulf Kristersson (M) med SD i sitt lag. Och med Centern som tungan på vågen.”
https://www.dn.se/sverige/dn-ipsos-c-valjare-domer-sd-mycket-hardare-an-v/
Blir så djävla trött på snacket om ytterkantspartier. Centern är det absolut mest extremistiska partiet i riksdagen!
Inte ”cultural appropriation” denna gången heller…
https://www.picuki.com/media/2857689251424944117
Undrar vilka ”vardagsrasismen” och ”Dumpen” är?
Vardagsrasismen är kontot som detta skrivs på. Dumpen är bland annat Patrik Sjöbergs projekt/sajt där man avslöjar/hänger ut pedofiler, inte besökt eller läst om detta alls. Men tydligt är att åsikterna bland vänsterfeminister, anti-rasister osv går isär, exempelvis om Dumpen gör ett bra jobb eller inte. Om det gör mer skada än nytta, osv osv. Vissa har tydligen fått flytta pga hat och hot mot anhöriga, och en man har tagit livet av sig, lite av det man hittar när man söker. En artikel som tar upp både det ena och andra om Dumpen och deras tillvägagångssätt: https://arbetet.se/2022/06/09/patrik-sjobergs-skratt-visar-hur-dumpen-ser-pa-de-anhoriga-barnen/
Jo att det är kontot fattar jag ju, jag är bara nyfiken på vem som skriver där?
Aha det förklarar varför feministen ifråga inte gillar Dumpen, feminister brukar backa upp pedofiler och våldtäktsmän och kriminella i gemen.
Ah okej, vet inte vem som ligger bakom kontot. Sökte dock på vardagsrasism och hittade något som upptog mitt fokus för en 15minuter, gör en ny kommentar om det.
Intressant och bra video överlag, framför allt då det är en video av ett universitet av alla ställen, närmare bestämt Uppsala Universitet. Och ja, man kan väl inte mer än att hålla med vissa kritiker som skriver i kommentarsfältet om snurrornas framfart, och undrande om inte detta även skulle kunna visas i SVT, det är nog att begära för mycket.
”Vindkraft populärt – men inte i grannskapet
Vindkraft är populärt, men allt färre svenskar vill bo granne med ett vindkraftverk. Det visar en SOM-undersökning från Göteborgs Universitet, skriver TT.
Enligt rapporten vill en majoritet av svenskarna fortfarande satsa mer på vindkraft, merparten vill emellertid inte ha dom i närheten av sin egna fasta bostad.
”Det handlar nog inte i första hand om att synen på vindkraft i sig blivit markant mer negativ, utan snarare att man anser att det har byggts tillräckligt redan”, skriver Erik Jönsson, biträdande forskare och en av författarna bakom rapporten.”
https://omni.se/vindkraft-populart-men-inte-i-grannskapet/a/bG0d5B
”För första gången sedan frågan började ställas är nu en övervikt av svenskarna negativt inställda till vindkraftsetableringar i närheten av där de bor. 2021 var 40 procent ganska eller mycket negativa till detta, jämfört med 33 procent som var positiva – en helomvändning sedan detta senast mättes år 2016, när 40 procent var positiva och 28 var negativa.
Dessutom visar resultaten att den negativa inställningen till att satsa mer på vindkraft ökar särskilt bland boende på landsbygden, där också de flesta vindkraftverk historiskt placerats. Det finns idag ett signifikant negativt samband mellan att bo i en redan vindkraftstät kommun och att vilja satsa mer på vindkraft som energikälla.
– Detta tydliga mönster, att man oavsett sin allmänna inställning till vindkraft inte vill ha vindkraftverk placerade nära sitt eget hem, kan vara en bidragande faktor till att svenska kommuner i så hög utsträckning utnyttjar sitt kommunala veto och stoppar planerad vindkraftsutbyggnad, säger Erik Jönsson.
Det finns även tydliga politiska skillnader i frågan om vindkraft. Bland de som står klart till vänster i politiken är det 80 procent som vill satsa mer på vindkraft. Motsvarande siffra för personer klart till höger är 42 procent.”
https://www.energinyheter.se/20220615/26686/vindkraft-ar-en-popular-energikalla-om-det-inte-ligger-nara-bostaden
Samtidigt i Tyskland…
”Tyska regeringen sätter vindkraftspress på delstater
Den tyska regeringen beslutade i dag att lägga fram ett lagförslag som ska kräva att landets 16 delstater avsätter mer mark än idag för vindkraftsparker. Det skriver Reuters.
Enligt förslaget ska varje delstat avsätta minst 2 procent av sin yta till vindkraftsparker år 2032.
Tyskland hoppas kunna få 80 procent av sin el från förnybar energi år 2030. Vindkraften ska stå för 115 gigawatt, motsvarande 38 kärnkraftverk.”
https://omni.se/tyska-regeringen-satter-vindkraftspress-pa-delstater/a/286gdG
Denna intervju har du nog inte läst pga låst, men bör göra det via länken. Läste den i tidningen pga en i familjen uppmärksammade och sa ”detta är nog något du tycker är intressant”, och det var det ju :P. Detta handlar INTE om Horace Engdahl, trots rubriken, utan om hur dagens samhälle är inkludering via exkludering och det går ej vara ense om att man är oense och det är helt okej, utan att någon måste flytta på sig eller ändra åsikt och öppet säga förlåt/jag hade fel/jag tar avstånd. Plagiatanklagelser på exkluderingsgrunder. Våldtäkt Vs. våldtäktslögner. Vill ej ta några längre citat då det är bäst om man läser från börja till slut i ett hafs, tar runt 5-10min beroende på hur snabbt man läser.
”Marianne Stidsen: ”Jag fann en själsfrände i Horace Engdahl”
Hon var Horace Engdahls lärjunge i den danska akademiska världen, och hans främsta försvarare när metoo hotade Svenska Akademiens fortsatta existens.
Nu är Marianne Stidsen arbetslös, utfryst och – som hon uttrycker det – ”cancellad”.
– De få vänner jag har kvar blir varnade: det är en nackdel att känna mig om man vill ta sig framåt i kulturvärlden.
Hon jämförde metoo med terror, feminister med nazister. Attackerna på Svenska Akademien, skrev hon i Expressen, var ett tecken på en totalitär utveckling.
Från sin upplyfta position som litteraturforskare vid Köpenhamns universitet blev Marianne Stidsen, 59, den nordiska intellektuella elitens kanske mest framträdande kritiker av metoo-rörelsen, en roll hon befäste med debattboken ”Den nordiske metoo-revolution 2018” (2019) som beskrev en rörelse som ”löpt amok”. Resonemangen följdes upp i ytterligare en bok, ”Køn og identitet: et spadestik dybere” (2021).
Men det etablissemang hon tillhörde tog så småningom avstånd från henne. Fyra ledamöter i Det Danske Akademi, där hon ingår sedan 2014, lämnade under våren 2020 sällskapet i protest när hon vägrade dra sig tillbaka.”
https://web.archive.org/web/20220607041757/https://www.expressen.se/kultur/marianne-stidsen-jag-fann-en–sjalsfrande-i-horace-engdahl/
Så börjar den. Dock tråkigt att Liljestrand verkar missa hennes värdiga ståndpunkt/principer, som är genomgående i hela intervjun och en stolt del av den hon är, där hon tycker att både hon och de andra som vill tysta och ha bort henne kan vara kvar på samma plats och prata med varandra pga att det är okej att vara ense om att man är oense, men motståndare vill pusha bort/misstänkliggöra oliktänkare och därför är frågeställningen om att ingen tvingade bort henne fel:…..
”När har någon försökt bestämma över dig?
– När de ville tvinga bort mig från Det Danske Akademi.
Men de tvingade dig ju inte? De bad dig lämna, men du valde att stanna. Så var fanns tvånget?
– I att lägga den pressen på mig överhuvudtaget. Om jag inte hade haft mina starka principer hade jag omedelbart lämnat, det är inte alls kul att jämt bli utpekad.
Men kan du inte förstå att Suzanne Brøgger också har principer, som gör att hon inte vill sitta i samma akademi som du?
– Men jag förstår fortfarande inte varför hon inte i stället vill diskutera med mig! Det är så frustrerande!
..[..]..
– Jag är gammal nog att ha upplevt många strömningar och rörelser. Jag minns 1970-talets järnhårt doktrinära period – men även då diskuterade man med dem man var oenig med! Jag hade många tuffa diskussioner med lärare som var marxister – och de diskuterade tillbaka! Ingen försökte få någon utslängd.
– Det är det helt nya och annorlunda i dag. Man diskuterar inte, man skrämmer folk till tystnad i stället. Och vi behöver prata mer om det, hur psykiskt våld för att täppa till munnen på meningsmotståndare. Själv har jag ingen lust att leva i en kultur av rädsla.”
—————————.
…..och för att det inte ska börja kampanjas mot någon på detta sättet om personen bara har helt annorlunda åsikter/uppfattning i heta samhällsfrågor och inte är en renodlad extremist av något slag, vilket hon inte är. Som tröst går väl säga att det inte bara är hon som är extremt frustrerade, det är många. Därtill tråkigt att det land man kanske trodde var bättre på detta område, iaf bättre än Sverige, kanske inte alls visade sig vara det, vi håller tummarna för bättring i båda våra länder och resten av Norden…..
”I Sverige har man brukat säga att danskarna är mer frispråkiga och mindre politiskt korrekta, stämmer det inte längre?
– Jag trodde det. När jag skrev min bok om metoo 2019 var jag stolt över att det inte hade förgiftat också Danmark, att man sa att ”Danmark är platsen dit metoo går för att dö”.
– Nu är Danmark tvärtom det värsta landet i Norden, medan jag ser en besinnelse och uppmjukning i Sverige.”
Sökte på vardagsrasism och fann en jädra massa, bland annat nedan som upptog min tid en 15min. Man blir lite mörkrädd när man skummar igenom PDF:en. Samhället som människor som dessa ”forskare” och likasinnade ute i landet försöker uppnå är inte möjligt om man vill att ett stabilt, starkt och långsiktigt fredligt samhälle. Lite ur PDF:en nedan, läs gärna hela, detta får en att tänka på vad som idag ses som rasism, troligen lika många varianter ”rasism” som det finns alkoholhaltiga drycker på Systemet, vilka som kan ses som rasister osv, att forskarna frågar sig: ”Trots dessa samhälleliga insatser fortsätter alltså rasism att prägla många barns vardag. Varför?”, är ju nästan mest sorgligt, tron på det extremmångkulturella samhället är starkare än nånsin, man försöker uppnå det ouppnåeliga, kan väl bara vara glad att vissa av de oliktänkande barnen ur den onda ”vithetsnormen” som svarade, fortfarande hade huvudet på skaft, men att de svenska barnen anses ”tänka fel” framgår ju tydligt baserat på kommentarerna som forskarna beskriver det som barnen säger….
”BARNS PERSPEKTIV PÅ SVENSK VARDAGSRASISM
Tidigare forskning har visat att barn återkommande utsätts för rasism i den svenska skolan, en samhällsinstitution med målet att motverka alla former av diskriminering. Den här artikeln undersöker varför skolelever fortsätter att utsättas för rasism trots den svenska skolans antirasistiska ambitioner. Problemet angrips genom att analysera svensk vardagsrasism med hjälp av barns perspektiv. Artikeln bygger på åtta fokusgruppsintervjuer med mellanstadieelever och en grupp medforskande elvaåringar som bidragit till intervjuguiden och den empiriska analysen. Studieresultaten pekar på att vardagsrasismen förblir osynlig för vuxna, medan barn själva lyckas identifiera rasistiska mikroaggressioner i skolans vardag. Studien visar också att barn har antirasistiska intentioner men saknar nödvändigt stöd och skydd från vuxenvärlden för att kunna agera. Slutsatsen är att den svenska skolan behöver uppmärksamma vardagsrasismens subtila verkningar och att barns perspektiv kan bidra till en sådan lärandeprocess.”
https://mkcentrum.se/barns-perspektiv-pa-svensk-vardagsrasism/
”OM OSS
Mångkulturellt centrum- MKC är en kommunal stiftelse som verkar för ett samhälle där mångfalden reflekteras i den nationella självbilden och där migration är en självklar del i det svenska kulturarvet.”
Hela rapporten:
Klicka för att komma åt Barns-perspektiv-pa-svensk-vardagsrasism-Lundstrom-2022.pdf
”Rasism är en del av vardagen för många barn i Sverige. Rapporter från Barnombuds-
mannen, Friends och Rädda Barnen har nyligen pekat på att barn utsätts för rasism
vid träningar och fritidsaktiviteter, på sociala medier och i onlinespel, men också
under lektioner och raster i skolan (Abutaleb Rosenlundh, Lundström & Vogel 2021;
Barnombudsmannen 2021; Loodberg & Abera 2021). Samtidigt fördöms rasism av
samhällets institutioner; barn i Sverige har lagstadgad rätt att skyddas mot rasistisk
diskriminering (SFS 2008:567; SFS 2010:800) och skolans verksamhet är tydligt inrik-
tad på att förebygga och motverka rasism (Skolverket 2019). Trots dessa samhälleliga
insatser fortsätter alltså rasism att prägla många barns vardag. Varför?
Den här artikeln tar sig an problemet genom att analysera vardagsrasism utifrån
och med hjälp av barns perspektiv. Empiriskt bygger artikeln på en kvalitativ delstudie
i Rädda Barnen-rapporten Vuxna – vad gör dom? (Abutaleb Rosenlundh, Lundström
& Vogel 2021). Undersökningen omfattade åtta fokusgrupper med elvaåringar som
samtalade om rasism, där medforskande barn bidrog till intervjuguiden och analysen
av det empiriska materialet. Studieresultaten analyseras i den här artikeln utifrån det
teoretiska ramverket kring vardagsrasism. Syftet är att begripliggöra hur rasism verkar
i miljöer där den aktivt fördöms.
..[..]..
I följande resultatdel analyseras vardagsrasism i den svenska skolan utifrån de åtta
fokusgruppsintervjuerna och med hjälp av de medforskande barnen. ”Rasism i gym-
pasalen” belyser tematiken och understryker artikelns huvudsakliga problemställning:
förekomsten av rasism i en miljö där den officiellt motverkas. Den första underrubri-
ken exemplifierar hur rasistiska tankefigurer kan återskapas bland barn och uttryckas
genom mikroaggressioner: ”Vi bor ju i Sverige och då borde utgångspunkten vara
våra högtider.” Den andra underrubriken visar hur barn själva, i det här fallet en av
medforskarna, identifierar rasistisk andrafiering genom att understryka: ”Det där var
ju liksom lite rasistiskt.” Det tredje intervjucitatet, ”Jag vågade inte”, belyser hur barn
som bevittnar vardagsrasism inte får tillräckligt stöd och skydd för att kunna agera
antirasistiskt. Den fjärde underrubriken kommer från det barn som självt blivit utsatt
för rasism i gympasalen och som synliggör detta genom att betona: ”Det händer på
riktigt.” Sammantaget tecknar resultatdelen en bild av hur barns erfarenheter och
reflektioner kan bidra till förståelsen av vardagsrasismens verkningar i den svenska
skolan.
”Vi bor ju i Sverige och då borde utgångspunkten vara våra högtider”
I Rädda Barnens enkätstudie, som genomfördes i samband med min fokusgruppstudie
och som omfattade 1 117 elever i årskurs fem vid 32 skolor runt om i Sverige, angav
över hälften av barnen med utländsk bakgrund att de sett eller hört något rasistiskt
på sin skola. Av dem som upplevt diskriminering hade de flesta blivit utsatta av andra
barn, men några hade också blivit utsatta av skolpersonal och andra vuxna. Dessutom
angav en femtedel av de barn som uppgav sig vara troende att skolan hindrat dem från
trosuttryck som att be, att fasta eller att fira religiösa högtider (Abutaleb Rosenlundh,
Lundström & Vogel 2021:17).
Oscar: Får jag säga min åsikt om det här?
Markus: Ja, absolut.
I fokusgrupp åtta (Fg8) visar jag olika diagram från Rädda Barnens enkätstudie. När
Oscar får veta att barn förhindras att be och fasta och att de inte får ledigt i samband
med religiösa högtider, vill han lufta sin åsikt:
Oscar: Jag tycker absolut att man ska få följa sin religion fritt i Sverige. Men jag
tycker inte att det ska gå ut över skolan. Fasta gör att du inte orkar med skolan,
det kan påverka dina betyg och ditt karriärsval i framtiden. Man kanske vill be
och så, men du missar skolan när du gör det, så jag tycker inte du ska få göra det
i skolan, men du kan absolut göra det när du är hemma, på din fritid.
Markus: Tack så mycket för åsikten. Vad tänker ni andra om det?
Johan: Precis likadant.
Oscar: Är det någon som inte tycker så?
Julia: Nej.
Ture: Jag tycker att man måste få göra det på sin fritid men i skolan tycker jag det
är upp till skolan, eller läraren, om man ska få lov att göra det.
Isabella: Jag tänker ungefär som Ture, men också att man kan ju hitta stunder,
typ på raster, då man kan få be och så. Högtider brukar ju oftast bara vara en
dag, förutom vissa svenska högtider när alla skolor har lov. Då tycker jag att de
kan få ledigt bara en dag. Och fasta, det är inte så svårt för de vuxna kan ju inte
tvinga oss att äta. De får ju respektera om man fastar, för att man gör det ju i sin
religion, eller kultur.
Lilly: Jag tycker också att högtiderna, vi firar ju de svenska högtiderna – det är
då vi får lov – men det finns ganska många som kommer från andra länder och
firar andra högtider. Men vi bor ju i Sverige och då tycker jag utgångspunkten
borde vara våra högtider. Men kanske någon dag, kanske inte en hel vecka, men
någon dag kan de fira den högtiden.
Julia: Jag tycker samma sak fast man kan ju fråga eleverna också. För vissa är det
inte så viktigt att be, det är liksom ingenting man har gjort, och för vissa är det
viktigt, de känner att man måste be. Då skulle man ju kunna fixa i schemat så
om det är många som vill be så kan man ha en rast då. Och om det inte är någon
som vill be så kan man ha det som vanligt.
Oscar: Det är som Isabella sa om fastan: absolut att du får fasta men du får liksom
inte …, du får ta konsekvenserna av det tycker jag. Det är liksom ditt val att fasta.
Som Julia sa: om du ber då tycker jag inte att du ska påverka resten av klassen
utan i så fall gör du så att det funkar med klassen också. Jag tycker inte att bara
en eller ett fåtal personer ska påverka hela klassen så att de får det sämre.
Johan: Om de får ledigt vid sina speciella högtider då borde egentligen alla få
ledigt på sin födelsedag. Men utgångspunkten i Sverige är de svenska högtiderna.
Isabella: En grej på det Johan sa: jag tycker själv inte att man ska få ledigt på
födelsedagar, för det är inte samma sak liksom. Det är inte som typ julafton, när
man gör saker hela dagen och så. Folk fyller ju år varje dag, och det hade blivit
lite bökigt om varje gång någon fyller år skulle de få ledigt.
Oscar: Det är ju det som är problemet med att folk tar ledigt när de har sina
högtider!
Johan: Ja, det är exakt det jag försöker komma fram till! (Fg8)
Med högt känsloläge och virvlande åsiktsyttringar diskuterar fokusgruppsdeltagarna i
vilken utsträckning de, alltså de barn ”som kommer från andra länder och firar andra
högtider”, ska kunna uttrycka sin religion inom ramen för den svenska skolan. Tonen i
samtalet är upprörd, barnen är irriterade på att de inte anpassar sig. Med den teoretiska
förståelsen av vardagsrasism kan deras utsagor förstås i termer av mikroaggressioner.
Ture är resolut: han tycker att beslutet bör vara skolans eftersom de kan ”göra det
på sin fritid.” Isabella har för sin del ett mjukare förhållningssätt till kulturell as-
similering: skolan skulle kunna vara mer tillmötesgående så länge inte bön, fasta och
högtidsfirande stör den gängse skolverksamheten. Hon menar att ”de kan få ledigt bara en dag” och be ”typ på raster”. Här understryker Lilly den kulturella skillnaden
mellan vi och dom genom att hänvisa till en normaliserad utgångspunkt: ”vi bor ju i
Sverige och då tycker jag utgångspunkten borde vara våra högtider.” Julia ansluter sig
till denna särskiljningsprincip men förespråkar liksom Isabella en mjukare assimilering
med inkluderande lösningar, som schemaläggning där bönetider sammanfaller med
raster. Oscar håller med Julia och Isabella men understryker att skolans anpassning
också riskerar att gå för långt och därigenom drabba andra barn. Oscar tydliggör
skiljelinjen genom att understryka att barn som fastar måste ”ta konsekvenserna” ef-
tersom det är deras ”val”. Johan spinner vidare på Oscars tanke med stigande irritation:
Varför får de ledigt på ”sina speciella högtider” när han inte får ledigt på sin födelsedag?
Johans utsaga är emellertid retorisk, även han måste ju anpassa sig till ”de svenska
högtiderna” som faktiskt är ”utgångspunkten i Sverige”. Isabella prövar återigen en
mjukare linje genom att påpeka orimligheten i Johans retoriska förslag om ledighet
vid födelsedagar. Men hon utmanar inte de normaliserade idéer kring svenskhet som
genomsyrar samtalet, särskiljningen och rangordningen mellan vi och dom. Det är
denna särskiljande rangordning som Oscar och Johan hör Isabella bekräfta i hennes
försök till problematisering; precis som födelsedagar inte berättigar ledighet skapas
problem för ”hela klassen” när ”folk tar ledigt när de har sina högtider”.
I den här fokusgruppen hade sju av de åtta deltagarna angett svensk bakgrund,
med båda föräldrarna födda i Sverige. Utifrån en normativ position beskriver de i
det här intervjusegmentet muslimer som en krävande grupp vars särskilda behov
måste förhandlas med det svenska vi som intervjupersonerna själva identifierar sig
med. Ibland uttrycks detta genom mikroaggressioner, som när möjligheten att följa
icke-kristna traditioner uppfattas som orättvis (Odenbring & Johansson 2019), och
i dessa fall framträder vardagsrasismen så pass tydligt att den blir enklare att avslöja.
Men även om åsikterna skiljer sig åt, tycks barnen här vara överens om att de andra
skapar problem som på ett eller annat sätt behöver hanteras. Förslagen pendlar mellan
mjukare och hårdare former av assimilering, men andrafieringen fungerar likväl som
en särskiljande markering för svenskhet (Mattsson 2005). Detta förstärks av att barnen
inte talar om sina egna erfarenheter, utan för resonemanget på ett generellt plan. Men
när Oscar senare i intervjun för in samtalet på ”rasism i gympasalen” tycks barnen
emellertid, som vi snart ska se, få syn på rasismen i sin egen vardag. De omprövar sina
tidigare förhållningsätt, de börjar lyssna i stället för att tala. Det är i detta skede som
Mohamed, det enda av barnen i fokusgruppen som angett utländsk bakgrund, bryter
tystnaden för att sätta ord på vardagsrasismen och därmed förändra positioneringarna
inom fokusgruppen.
”Det där var liksom lite rasistiskt”
Efter att ha transkriberat fokusgrupp åtta konsulterade jag medforskarna Noor, Zara
och Tahira för att ta del av deras perspektiv på samtalet. Vid vår tredje medforskar-
workshop läste de utvalda segment från fokusgruppsintervjun och fick sedan frågan
vad samtalet handlade om. Zara reagerade direkt på Oscars första utsaga om att barn
borde vara fria att följa sin religion hemma men inte i skolan:
Det där var liksom lite rasistiskt. Det är ju fritt här i Sverige att välja vilken
religion man ska ha. Men det är ju inte helt fritt eftersom det inte är ditt val om
du ska fira en högtid. Du kan liksom inte bara komma och säga till.
Zara, som själv har utländsk bakgrund, påpekar att Oscars frihetsbegrepp är förbundet
med villkor och menar att religionsfriheten måste omfatta alla de barn som behöver
ledighet vid icke-kristna högtider. Zara anser därför att det andrafierande uttalandet
är rasistiskt. Samtidigt använder hon förbehållet lite, vilket indikerar att det handlar
om en dold eller oartikulerad rasism. I andra fokusgrupper används på samma sätt
trevande beteckningar som ”lite rasistiskt” (Alexandra, Fg6) eller ”en liten form av
rasism” (Oscar, Fg8), vilket tyder på att begreppet förbehålls sällsynta företeelser. Olivia
(Fg4) beskriver svårigheten med att identifiera vardagsrasism: ”Många vet liksom inte
riktigt om det de blivit utsatta för var rasism, eller bara någonting som någon sa – det
kan vara svårt att avgöra.” Det medforskaren Zara ser är vardagsrasism uttryckt ge-
nom idén att religiöst berättigande bestäms av en normaliserad svenskhet. I sin analys
verkar hon samtidigt vara ointresserad av att anklaga Oscar för att ha dålig attityd
eller problematiska åsikter. I stället lyfter hon rasismen till en strukturell nivå: Oscars
åsikt blir ett uttryck för dubbelheten i att formellt tillåta religionsfrihet och samtidigt
försvåra firandet av religiösa högtider. Zara pekar på att religionsfriheten brister när
barn förväntas anpassa sig till de fastslagna kulturuttryck som uppfattas som svenska.
Här pekar medforskaren Zara på hur rasism kan maskeras genom att rangordnande
särskiljning sker på basis av föreställningar om religionstillhörighet och trosuttryck
(Topolski 2018; Nilsson 2020). Hon sätter även fingret på hur rasistiska mikroaggres-
sioner hänger samman med samhället i stort (Sue 2010), hur föreställningar om de
andra som problemskapare leder till hanteringsstrategier som också kan inbegripa våld
(Gardell 2015). Ett sådant uttryck för öppen eller direkt rasism (Elias 2015) är något
som exemplifieras också av Fatima i fokusgrupp fem:
Där jag bodde förut [storstad i Sverige] var det många kristna. Det fanns några
föräldrar som sa till sina barn att de inte skulle leka med oss för att vi är muslimer,
jag och min syster och hela min familj. De sa ”de är farliga, de dödar” och så. När
vi gick och promenerade så brukade de kasta ägg på oss och säga ”fy, muslimer”
och sådana grejer.
Fatimas erfarenhet belyser hur antimuslimsk rasism, som återfinns på många håll i
Sverige (Gardell 2018; Nilsson 2019; Brå 2021), även drabbar barn. På följdfrågan
om någon vuxen hjälpte Fatima att hantera det hon utsatts för svarar hon nej utan att
tveka. Hennes berättelse understryker därmed det som Zara påpekade ovan, nämligen
att öppen rasism hänger samman med barns upplevelser av vardagsrasism. Den svenska
skolans begränsning av barns kulturella trosuttryck kan ur barns perspektiv förstås som
en institutionaliserad form av antimuslimsk rasism: Hassan i fokusgrupp fem säger att
”mina föräldrar låter mig göra allt med vår religion [islam], men i skolan säger de nej.
Min mamma fick prata med rektorn för att jag skulle få göra det.”
..[..]..
”Det händer på riktigt”
Vardagsrasisms subtila verkningar gör den svår att upptäcka för dem som passar in i
vithetsnormen och som därför själva inte är utsatta. I stället för att uppmärksammas
här och nu omförhandlas rasism till ett fenomen hemmahörande i en annan tid eller
på en annan plats (Schmauch 2006:181–186). Låt oss återgå till fokusgrupp åtta:
Markus: Kan ni komma på någon särskild plats där rasism sker extra mycket?
Mohamed: Som jag sa innan så är det i USA.
Markus: Om vi tänker i Sverige då, kan ni komma på någon plats eller situation?
Mohamed: Jag har inte hört så mycket om rasism här i Sverige.
Isabella: I skolan kan det vara på raster och så. […]
Ture: Det kan vara i protester. Det finns ju protester mot rasism, men det finns
också, till exempel, sådana här tåg som man går där det är rasister och nazister
som vill att det ska finnas kvar (Fg8).
Nu träder Mohamed in i samtalet. Han har suttit tyst när klasskamraterna irriterat
beskrivit att de andra inte anpassar sig till ”utgångspunkten i Sverige” genom att
kräva ledighet vid ”sina speciella högtider”. Det är Mohamed som svarar på min
fråga om var rasism förekommer, och han nämner då den amerikanska polisens
våld mot svarta. Men den typen av öppen rasism har Mohamed ”inte hört så mycket
om” i Sverige.” Här inflikar emellertid Isabella att rasism skulle kunna förekomma i
skolan, ”på raster och så”, och öppnar därmed för möjligheten att se vardagsrasistiska
mikroaggressioner också i barnens egen närmiljö. Ture förbiser Isabellas kommentar
i sitt försök att identifiera rasism i Sverige. Han anger i stället demonstrationståg med
”rasister och nazister” som ett avgränsat socialt fenomen där det förs fram extrema
uppfattningar om att rasism borde ”finnas kvar”. Kopplingen till nazism reducerar
på detta sätt rasism till en historisk anomali, ett mänsklighetens felsteg som i dag
förkastas av det svenska samhället (Pred 2000). Men allt eftersom diskussionen
fortgår närmar sig barnen i fokusgruppen Isabellas förslag om att rasism också skulle
kunna förekomma i deras egen vardag. Oscar, som tidigare använde sin tongivande
roll för att problematisera icke-kristna högtidsfiranden, för försiktigt in samtalet på
Mohameds utsatthet:
Oscar: Rasism i gympasalen till exempel. Det här kanske inte är rasism, och i så
fall är det en väldigt liten form av rasism, det är nog lite mer diskriminering, men
det finns vissa som de pratar om och liksom säger deras namn på ett nedlåtande
sätt. Till exempel på gympan.
Markus: Hur då, till exempel?
Oscar: Till exempel … kan jag ta ditt namn Mohamed?
Mohamed: Ja, självklart.
Oscar: Då säger de typ så här [förlöjligar namnet].
Mohamed: Ja men det …
Isabella: … men det är typ lite så alla gör, som många barn gör
Oscar: Men, det fortsätter. Och nu menar jag inte att det här var Mohamed,
utan … ja.
Mohamed: Ja, för det här – det har hänt.
Oscar: Ja.
Mohamed: Det händer på riktigt. Det händer ofta, varje gång jag gör något
som inte är rätt. Varje gång jag gör något fel, till exempel fotbollsplanen, direkt
hör jag den [förlöjligande] rösten.
Här intar Mohamed, den enda av de åtta fokusgruppsdeltagarna som angett utländsk
bakgrund, en ny position: han är själv utsatt för rasism. Samtalet tar därmed en vänd-
ning där deltagarna börjar upptäcka hur rasism pågår mitt ibland dem, på deras egen
skola, i deras egen vardag. Vardagsrasismen blir synlig. Nu förändras barnens posi-
tioner och förhållningsätt. Mohamed verkar till en början tveksam till att definiera
den pågående mobbningen som rasism, men när Oscar framhåller att ”det fortsätter”
tar Mohamed tillfället i akt och betonar att ”det händer på riktigt”. Efter att först ha
förlagt rasismen till USA börjar Mohamed tala om sin egen utsatthet. Han återger sitt
perspektiv på vardagsrasism för sina lyssnande klasskamrater.
Nu börjar Mohamed själv ställa frågor, vilket ytterligare förstärker hans position
i gruppsamtalet (León Rosales 2020). I början av fokusgruppsintervjun var Oscar
tongivande; när han delgav sin åsikt om trosuttryck, och jag frågade om de andra
höll med, övertog han mitt frågande och vände sig retoriskt direkt till de andra bar-
nen: ”Är det någon som inte tycker så?” Han talade då utifrån en vithetsnorm enligt
vilken de andra uppfattas som ett problem. Senare under samtalet förändras dessa
positioneringar, allt eftersom Mohamed börjar ta makt över den situation i vilken han
först utpekats som offer. Under denna process utmanas också vithetsnormen. Det är
nu Mohameds erfarenhet som de andra fokusgruppsdeltagarna behöver förhålla sig
till. Efter att barnen hört och även bekräftat Mohamed tar han ytterligare ett steg
för att klargöra sitt perspektiv på vardagsrasism. Mohamed tittar direkt mot datorns
webbkamera och vänder sig till synes till mig, till vuxenvärlden:
Det är så att rasism också kan göra dig irriterad, att de snackar om din bakgrund
och sånt. Jag tycker när man snackar om föräldrar och rasism … all mobbning,
det är bara för långt. För vad skulle du göra om du var i den situationen? Vad
skulle du göra om du satt där och blev mobbad?
Barns perspektiv på svensk vardagsrasism
Varför fortsätter skolelever att utsättas för rasism trots den svenska skolans antirasistis-
ka ambitioner? Den här artikeln besvarar frågan genom att fokusera på vardagsrasism
(Essed 1991), subtila uttryck för rangordnande särskiljning utifrån stereotypa före-
ställningar om ras, etnicitet, kultur, nationalitet eller religion. Ett sådant analysfokus
bidrar till förståelsen av rasismens fortlevnad i miljöer där den aktivt fördöms (Schömer
2016; Mulinari & Neergaard 2017). Den svenska skolan är en sådan samhällsinstitu-tion; skolan arbetar för att motverka rasism (SFS 2010:800; Skolverket 2019), men
likväl rapporterar barn om fortsatt utsatthet (Abutaleb Rosenlundh, Lundström &
Vogel 2021; Barnombudsmannen 2021; Loodberg & Abera 2021). Med hjälp av barns
perspektiv får vi en djupare inblick i hur vardagsrasism verkar i den skolmiljö där
rasism officiellt motverkas.
Genom analys av åtta fokusgruppsintervjuer med mellanstadieelever, genomförda
med hjälp av tre medforskande barn i samma ålder, framträder en bild av skolvardagen
där rasistiska mikroaggressioner avsiktligt eller oavsiktligt bidrar till rangordnande
särskiljning (Sue 2010). Vardagsrasismen i skolan osynliggörs samtidigt av den vit-
hetsnorm som upprätthåller särskiljning mellan grupper utifrån hudfärg (Lundström
& Hübinette 2020:20–23); skolans antirasistiska arbete begränsas av den färgblind-
het som förbiser vithetsnormen och förminskar rasismens historiska kontinuitet som
samhällsstruktur (Lentin 2011; Goldberg 2015; Pinder 2015). Samtidigt visar analysen
av fokusgruppsintervjuerna att barn själva är i stånd att avslöja vardagsrasism i skolan.
Men här efterfrågar de vuxnas stöd för att våga agera antirasistiskt. Skolpersonalen
behöver hantera enskilda elevers rasistiska beteende (Miklikowska, Thijs & Hjerm
2019; Mattsson & Johansson 2020), men det krävs också djupare insikt för att kunna
upptäcka och motverka vardagsrasism i skolan (León Rosales 2014; Arneback & Jämte
2017; Lynch, Swartz & Isaacs 2017). Inte minst behöver vuxna som upprätthåller
vithetsnormen förstå hur vardagsrasism verkar omkring och genom dem (Schwarz
& Lindqvist 2018; Åberg & Olin-Scheller 2018; Lund 2019). Barns perspektiv kan
bidra till en sådan lärandeprocess genom att klargöra hur rasism på olika sätt präglar
vardagen inom den svenska skolan.”
Vad i helvete. Textformateringen blev helt f*ucked nu efter publicering, detta är ju inte läsbart längre. Typiskt när man ska kopiera text från en PDF, ibland blir det helt galet. Nåväl, stycken ovan finns som sagt i PDF-länken, lättare att klicka och läsa i den än denna konstiga textsörja.
Hehe