Vi behöver fler och större krig

Nu gnisslar det återigen om barnbidraget i media. Det finns politiker som kommer med den upprörande åsikten att barnbidraget borde vara behovsprövat! Detta gör folk arga.

För min egen del håller jag istället med dem- faktum är att jag går flera steg längre. Jag tycker barnbidraget borde läggas ner och att människor borde få ansöka för att bli föräldrar.

Detta gör naturligtvis folk ännu argare. Men vad beror det på?

Min syn på saken är att det handlar om urgamla instinkter som sitter i generna sedan hundratals miljoner år. Det viktigaste av allt för de allra flesta är att få massor av barn. Så är det bara.

Den levnadsstilen fungerar bäst för många djurarter och den har även fungerat bra för människor under större delen av den tid vi har funnits. Men mänskligheten beter sig inte riktigt som tidigare.

Normaltillståndet är att det ska födas massor av barn, de allra flesta barn ska sedan dö i stort sett omedelbart. Därefter ska de män som vuxit upp och blivit någorlunda i krigför ålder bege sig ut och döda så många andra män de hinner innan de själva blir dödade.

På detta sätt finns det naturligtvis många fler kvinnor än män, och de allra flesta män blir aldrig några föräldrar. Några få män däremot blir kvar efter kriget och knullar runt utav bara helvete med massor av de där kvinnorna och så föds det fullt av nya barn igen, och så är vi tillbaka på ruta ett.

Det är så det fungerar sedan hundratals miljoner år, långt innan människorna fanns, och det sitter i ryggmärgen.

Problemet är att mänskligheten har förändrats. Det är inte längre kvinnor som är flest bland människorna- det är män.

Men det gör ingen skillnad, instinkten är kvar, suget efter att sprida sina gener är det starkaste bland de allra flesta. De som inte vill ha några barn är inget annat än freaks.

Därav fortsätter den befolkningsexplosion som fördärvar vår planet. Åtta miljarder människor nu. Och kritiserar man detta blir folk arga, utan att egentligen veta varför.

Orsaken är instinkten.

Man måste göra skillnad på sak och person. Att jag inte anser att staten ska stödja befolkningsexplosionen beror inte på att jag tycker illa om barn eller har någon negativ syn på dig. Allting handlar om att det finns alldeles för många människor.

Idén att det måste födas fler barn för att ta hand om de gamla fungerar inte. Det är ett pyramidspel, för då måste det ju bara födas ännu fler barn för att ta hand om dessa barn när de blir gamla. Och så vidare!

Att försöka lösa befolkningsexplosionen genom att ta fler barn till världen är att hälla en massa vatten på ett sjunkande skepp. Barn är ingen lösning för framtiden, de är ett hot.

Så… min syn på saken är att staten, ja hela världen, måste arbeta mot befolkningsexplosionen istället för att stödja den. Det kan göras genom krig. Fler och dödligare krig för att återgå till normaltillståndet där människorna bara lever ett kort tag och där framförallt männen dör fort som bara fan.

Själv anser jag att det är ett dåligt alternativ. Jag anser att det vore bättre om vi helt enkelt satte betydligt färre barn till världen!

Men jag vet varför det upprör dig. Det beror på din instinkt.

Detta inlägg publicerades i Samhället och Skamhället och märktes , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Vi behöver fler och större krig

  1. Ivar L skriver:

    Hmmm… en del lågkvalitativa påståenden här:
    ”Det viktigaste av allt för de allra flesta är att få massor av barn. Så är det bara.”
    Det känner jag inte igen. De flesta svenska familjer väljer 1-3 barn, ovanligt med fler (per kvinna), immigranter väljer i vissa fall mer.

    ”Därefter ska de män som vuxit upp och blivit någorlunda i krigför ålder bege sig ut och döda så många andra män de hinner innan de själva blir dödade.”
    Okunnigt och obiologiskt påstående. De flesta djurarter dödar inte artfränder så länge resurserna räcker till. Kamp med livet som insats uppstår enbart när selektionstrycket är högt (svåra omständigheter, dåliga med mat, dåligt med honor e.t.c.). Att döda artfränder är inte genetiskt gynnsamt i normalfallet.

    Däremot håller jag med om att befolkningsökningen måste upphöra och på sikt helst vändas till en minskning. En av de stora hindren är det ekonomiska systemet som bygger på tillväxt. Ett ekonomiskt system som istället bygger på balans/återväxt krävs. Men hur fixar man det? Alla försök att frångå den liberala men delvis reglerade kapitalismen slutar som bekant i kommunistkaos, svält, elände.

    • bergersjo skriver:

      Först och främst talar jag inte bara om Sverige här utan om världen i stort. Men, med tanke på befolkningsexplosionen ÄR 1-3 barn massor av barn enligt min syn. Vi behöver betydligt färre än så.

      Gällande krigande män handlade det alltså om människor, vilket kanske framkom lite grumligt då jag påpekade att det rörde sig om instinkter som även finns hos andra djur. Och människor har aldrig haft några bekymmer med att döda artfränder. Samma instinkter ser vi hos exempelvis lejon.

      Jadu jag har ingen bra idé om hur man fixar ett lämpligt ekonomiskt system tyvärr. Jag tror att vad som kommer hända rätt snart är en naturkatastrof med ett helt galet kaos, svält och elände.

    • Kristian skriver:

      Härligt med folk som låtsas vara humorbefriade torrbollar som tolkar allt bokstavligt!
      Metahumor på hög nivå!

  2. Mr Snuggle skriver:

    Där har man ytterligare en anledning till att bli ratad av kvinnor också, då män som inte vill ha barn i regel är värdelösa för de flesta. Och att vara med en kvinna som har barn sen tidigare, vilket de flesta i denna ålder har, vore ännu mera ointressant för mig.

    De flesta kvinnor vill hitta den rätta. Och de går igenom man efter man tills de tycker sig ha gjort det. Medan de flesta män vill hitta en KVINNA, någon som bara väljer dem. Och de går igenom kvinna efter kvinna till de MÖJLIGEN har gjort det. Medan många ger upp och finner sig i sin ensamhet.

    Men det är bara en normgrej, det där också. Något man förväntas göra. Och troligen anses konstig och udda om man inte följer. Som med allt annat.

    Som jag brukar säga: jag är också emot normer. Men inte de som är ”trendiga” att bryta. Och inte att bryta de bara för sakens skull, utan slippa följa dem om man inte mår bra av det och göra vad man själv vill. Däremot har jag alltid tyckt man ska följa alla lagar och regler, för det är ju en helt annan sak.

    • bergersjo skriver:

      Så är det naturligtvis. Alla vill hitta den rätta. Problemet är att ”den rätta” inte stämmer in i vettiga människors värderingar, dock i deras biologiska instinkter.
      Precis som jag skrev i den här krönikan är normen egentligen att de allra flesta män ska dö tidigt. Dessa män är inte intressanta. De män som attraherar är aggressiva alfahanar som kvinnor instinktivt känner kan skydda dem och barnen. Men dessa män passar inte in i vårt samhälle.

      • Mr Snuggle skriver:

        Precis min erfarenhet och slutsats. Allt återgår till djurvärlden och det primitiva, det kan förklara det mesta. Tragiskt men sant.

Lämna en kommentar