De senaste dagarna har jag blivit fullständigt överspammad av uppviglanden på facebook om att gå och rösta i svenska kyrkan. Det ska vara så jätte-viktigt, tydligen.
Naturligtvis är de som tycker detta inte främst religiösa, utan de har snarare en politisk åsikt. Många av dem är, precis som jag själv, inte ens medlemmar i den svenska kyrkan. Och inte heller kristna. En av dem är till exempel en mycket aktiv medlem i Vänsterpartiet.
Som synes tog många till sig av uppviglingen och valdeltagandet var 18,22%, visserligen skrattretande lågt men ändå en stor skillnad mot 12,76% 2013.
Det handlade naturligtvis som vanligt om en stor oro över att Sverigedemokraterna av alla världens ruskigaste Breivikdödsnazister ska stövla omkring i kyrkorna och slå ihjäl nyanlända med järnrör och envisas med att pracka på kyrkobesökarna såna där unkna gamla patriarkala värdegrunder som tittar snett mot islam och HBTQ.
Så låt mig då säga det rent ut: Jag är inte kristen. Jag är inte medlem i svenska kyrkan. Jag kunde inte bry mig mindre om vilka politiska åsikter de som styr och ställer i denna religiösa organisation har.
Helt ärligt alltså. För mig kunde det vara Sverigedemokraterna (eller vi kan gå många stöveltramp längre ner i den bruna leran och istället säga: Nordiska Motståndsrörelsen), Feministiskt Initiativ, AFA, Kommunistiska Partiet eller varför inte det där nya islamistiska partiet JaSin Group?
De kunde sitta gemensamt i en ring på golvet i församlingshuset, hålla varandra i hand och sjunga ”Jesus älskar alla barnen”. Eller så kunde de springa omkring bland gravarna på kyrkogårdarna och jaga varandra med allehanda farliga föremål som machetes, påkar, knivar och delar av byggnadsställningar, ropa ”Allahu Akbar” och skära halsarna av de minst populära politikerna i sin styrelse. Eller gå på naken pride-parad (med hijab på för de som vill, såklart) genom kyrkorna med utsträckta lillfingrar och vicka på höfterna.
Jag skiter i vad de pysslar med i den där religiösa organisationen! Jag är inte en del av den och jag bryr mig inte det minsta om deras värderingar eller åsikter!
Svenska kyrkan är inte min kyrka. Om den inte heller är din, så tycker jag att även du ska strunta i den och vad dess medlemmar ägnar sig åt.
Det är väldigt låg koncentration av aktiva högerextremister numera mot för på 80- och 90-talen. Men folk är fortfarande mest rädda för dem för att de fortfarande kopplas ihop med Hitler och nazismen, då de ligger åt samma håll på den politiska skalan. Det är inte de som utgör det största hotet i samhället längre utan terroristerna. Och dessa är ju sällan svenska. Därför blir fokus istället på att inte bli kallad rasist. Även vad gäller all annan kriminalitet begången av utom-européer. Och varje gång en ny gruppvåldtäkt begåtts så har det självklart inget alls att göra med etnicitet, bakgrund eller ursprung utan om kön och inget annat – att de är män. Och ligger i deras natur. Och förklaringen till all ökning av gruppvåldtäkter, tafsanden på musikfestivaler och dylikt just de senaste åren, är ju att fler tjejer/kvinnor har börjat ANMÄLA det nu…Eftersom de sviniga männen alltid betett sig lika mot kvinnor genom alla tider.
Antingen är alla människor helt oavsett ursprung och kön etc. lika mycket värda och ska ha samma rättigheter och skyldigheter, eller inte. Alla som säger det, finns det nästan alltid flertalet argument mot som direkt motbevisar vad de säger sig stå för. Detta ständiga hyckleri…
Men vad gäller kyrkovalet, är jag också helt ointresserad.
Ja det stämmer att de var många fler på 80 och 90-talen, men de har blivit fler och aktivare på sistone och den saken kommer att öka snabbt. Det beror på gullandet med feminister och islamister. Extremismen är som en våg, om det är många på ena kanten blir det även många på andra.