1985 överföll 38-åriga Danuta Danielsson en nazist bakifrån under en demonstration i Växjö. Hon slog honom mot bakhuvudet beväpnad med en väska. Slaget fångades på bild av fotografen Hans Runesson, och fotografiet utsågs därefter till Årets Bild och senare även till Århundradets Nyhetsbild.
Konstnären Susanna Arwin vill resa en staty över Danielssons våldshandling, men stoppas av stadens politiker. Detta har rört om grytan i media. Radikalfeministiska Sveriges Radio har till exempel gjort en dokumentär och skrivit lite mer ingående om vem Danielsson var.
Fokuserar man på detta, förstår man att en staty av hennes våldshandling vore rent hånfull mot henne personligen, då hon senare ångrade vad hon gjort och var en psykiskt sjuk människa som tog livet av sig tre år efter överfallet.
Och även om det inte vore så, ska man hylla våld och överfall mot oliktänkande, låt vara att den man överfaller är en komplett idiot, väl värd att avsky och hata?
Det är intressant att läsa Sveriges Radios text. ”Jag tror att hon reagerade som kvinna”, kommenterar en anhörig. Danielsson beskrivs som en ”ofrivillig hjältinna”.
Är det ett hjältedåd att överfalla en oliktänkande bakifrån? Är det ”kvinnligt” att slå en annan människa i huvudet?
Kanske det. Åsikterna om vad som är ”manligt” eller ”kvinnligt” är nog ganska individuella, men enligt radikalfeminismen, Sveriges Radios politiska ideologi, så är våld och överfall typiskt ”maskulint” och ”manligt”. Den normale mannen pekas ut och hatas för att vara man, eftersom ”manligheten” enligt radikalfeminismens världsbild är våldsam.
Men kanske är det samma sak med våld som med hat, att det viktiga är vem som är offer? Om den som hatas är en vit medelålders heterosexuell man, då kan man rycka på axlarna. Det är ju ingen nyhet. Kanske är det likadant om den som utsätts för våld inte är kvinna, homosexuell, transperson eller ”rasifierad”?
Det finns ett ”fint” hat, den åsikten är vanlig bland radikalfeminister. Sannolikt är det likadant vad gäller våld… Om det bara är ”rätt” person som misshandlas, så kan man betrakta det som ”civilkurage”.
Personligen skulle jag inte ligga vaken om nätterna och gråta över att en nynazist blir överfallen. Kanske skulle jag rentav le skadeglatt och tycka att han fick precis vad han förtjänade. Men jag skulle ändå se överfallet som ett brott mot demokratin och ett så kallat hatbrott.
Nazister har nämligen samma rättigheter som andra människor, rent neutralt sett…
Maniac Media 
Samhället uppmuntrar i stort sett tjejer/kvinnor att bete sig illa nuförtiden. Kallas för att tjejer ska få ”ta för sig” lika mycket som (D Å L I G A sorters!) män har gjort. Mot oftast helt andra män. Inte de som denna förvrängda form av militanta ”jämställdhet” går ut över. Som består av att tjejer ska uppmuntras vara högljudda, kaxiga, oförskämda, osv, osv. T.o.m. bete sig illa och vara direkt elaka. Och killar ska tryckas ned. Just bara p.g.a. kön. För feminister verkar det inte finnas individer.
Ofta har kvinnorna i fråga valt ett svin som behandlat henne illa. Känt sig kränkt och sen utvecklat en ilska mot män i allmänhet. Och ett behov att ge igen och ”stå på den andra sidan”. Och ger då tillbaka på de enda hon vågar – just bara för att de råkar blivit födda till män. Vilket ofta uppmuntras och ses som en slags feministisk seger av andra kvinnor.
I vårdnadstvister är det mycket vanligt att kvinnor ljuger, beskyller mannen för incest med barnen och dylikt, gråter i rätten för att få sympati. Andra kvinnor tar sällan avstånd från en sån kvinna, ens efter att hon bevisats ljuga.
Poängen i krönikan är att det hävdades att hon betedde sig ”som en kvinna”, men samtidigt betraktar feminister den typen av beteende som ”manligt”. Jag menar att det varken är manligt eller kvinnligt.
Enda gången våld är OK är egentligen om någon attackerat en först, som jag ser det. I självförsvar.
Min poäng var att allt kvinnor gör är bra för en feminist, även när det är dåligt. Så även detta.
om en kvinna aktivt kritiserar feminismen är det väl inte bra för en feminist? 🙂
I det fallet skulle det troligen hävdas att hon bytt kön. Och att de gamla manliga tendenserna därför lyckats bryta sig igenom. 🙂
Nej, det var ju en av tjejerna som skrev ”Fittstim” som gjorde en dokumentärserie härom året som fick ordentligt med skit av feministerna bara för att de inte tyckte hon var tillräckligt mansfientlig.
Tja, det där är jag inte insatt i…Men intressant det där med kvinnor som faktiskt aktivt kritiserar/tar avstånd från feminismen iaf. Känner du till någon?
Jadå. Jag känner många personligen. Alltså precis som alla arier inte behöver vara nazister behöver ju heller inte alla kvinnor vara feminister! 🙂