Incel- värsta hatobjektet i Feminist-Sverige

Om någon kallar mig ”incel”, då blir jag kränkt som fan. Förbannad. För visserligen är det egentligen ett uttryck för en person som lever i celibat mot sin vilja- men det är också ett hånfullt laddat ord som används för att trycka ner. Ungefär som ”hora”. En hora är ju egentligen bara någon som har sex utanför äktenskapet, men en sådan människa har i stora delar av världen genom historien betraktats som omoralisk.

Samma sak med ”incel”. Vad det egentligen ska betyda är inte det viktiga, det viktiga är hur ordet används. Och i Feminist-Sverige är en ”incel” just nu det största hatobjektet. Svarte Petter. Media har under hösten eldat på ytterligare om det här.

”Incels” betraktas som väldigt farliga kvinnohatare. Misogyna. Personer som antagligen kommer skaffa sig ett automatgevär och ge sig iväg till nån skola och skjuta ihjäl så många oskyldiga skolflickor de bara kan, ända tills de skjuter sig själva framför ögonen på polisen.

Och Sverigedemokrater är de säkert också. De är ju inte ens riktiga människor! För alla riktiga människor har ju lika värde, det vet vi här i Sverige.

Vill du stödja mitt arbete? Swish: 0730467053

Detta inlägg publicerades i Dumburken och annan media, Samhället och Skamhället, Vlogg och märktes , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

26 kommentarer till Incel- värsta hatobjektet i Feminist-Sverige

  1. G skriver:

    Om det är okej att betrakta s.k incels som extremfarliga kvinnohatare och som kanske tom planerar dåd mot vem/vilka som helst, när som helst. Så är det utan tvekan okej att betrakta religiösa fanatiker från fredens religion som skriver/säger diverse hatfulla/hotfulla saker som ett likvärdigt stort farligt problem pga det som sägs/skrivs, trots att de flesta som ägnar sig åt detta sjuka, vare sig det är öppet på nätet eller i andra mer stängda forum, som tur är inte gör verklighet av något, precis som det är med dessa s.k incels:

    ”Något måste göras åt mansöverskottet
    ..[..]..
    Inceldådet i Plymouth är ytterligare en påminnelse om den fara som den radikala, våldsbejakande delen av incelrörelsen utgör. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att en överväldigande majoritet av incelmän inte utgör något som helst hot mot samhället. Det hat som kommer till uttryck inom gruppen är i första hand riktat mot dem själva och inte mot kvinnor eller samhället. Efter att i några års tid under arbetet med min bok, haft personlig kontakt och djupintervjuat ett stort antal svenska incelmän samt även vistats i den mer extrema delen av rörelsen under falsk identitet, känns det angeläget att sätta incelproblematiken i ett större samhällsperspektiv.”
    https://www.expressen.se/debatt/nagot-maste-goras–at-mansoverskottet/

    Således bör både incels och religiösa fanatiker från fredens religion bedömas efter samma måttstock av feministerna och antingen måla upp båda grupper som lika stora samhällshot och kvinnohatare, eller inte.

    ”PATRIK ENGELLAU: Inceller

    Märta Stenevi, bilden, tillträdde tjänsten som svensk jämställdhets- och bostadsminister den femte februari i år. Hon måste ganska snart ha upptäckt att det fanns otillräckliga kunskaper om incels i regeringskansliet så hon gav redan den 12 maj 500 000 kronor åt Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) för att ”göra en analys om hat och hot mot kvinnor i digitala miljöer”.

    Så här förklarar Stenevi varför hon vill satsa en halv miljon på denna studie:

    ”Hot, hat och trakasserier mot kvinnor påverkar kvinnors tillgång till makt och inflytande i samhället och jämställdheten mellan kvinnor och män. Hot och kränkningar mot kvinnor i digitala miljöer är också en del av mäns våld mot kvinnor. FOI har granskat digitala mötesplatser som används av personer som lever i ofrivilligt celibat, så kallade incels (INvoluntary CELibacy)… Tonen på dessa mötesplatser är i många fall hatfylld mot kvinnor, vilka ofta betraktas som naturresurser snarare än människor eller subjekt som går att relatera till.”
    https://detgodasamhallet.com/2021/05/20/patrik-engellau-inceller/

    ”I Was a Female Incel”
    https://quillette.com/2018/07/18/i-was-a-female-incel/

    • bergersjo skriver:

      Vad som är OK eller inte är det ju tyvärr PK-eliten som avgör, och att välja att betrakta just ”incels” som livsfarliga är ju så mycket lättare eftersom det följer feminismens grundlag att se män som misogyna kvinnohatande våldsutövare, medan muslimer däremot är väletablerade inom hela sjuklövern. ”Islamofobin” kommer nog i takt med att Sverige blir det kalifat det måste bli i och med att folket byts ut här.

  2. G skriver:

    ”Regeringen avsätter 1,7 miljoner till utbildning om svensk slavhandel

    Den 9 oktober 1847 avskaffades slaveriet på den svenska kolonin Saint Barthélemy i Karibien. På minnesdagen närvarar jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) på Afrosvenskarnas forum för rättvisas årliga konferens i Malmö.

    Där kommer Stenevi bland annat att prata om regeringens nya uppdrag till Forum för levande historia. Myndigheten, som redan arbetar med att upplysa om bland annat afrofobi, ska genomföra utbildningsinsatser kring det svenska deltagandet i slaveriet.

    – Det har beretts under en tid men nu är uppdraget färdigformulerat. Det är extra glädjande att vi kunde få det klart till minnesdagen, säger Märta Stenevi.

    Den första svenska slavexpeditionen ägde rum 1646, och under 1600–1800-talen uppskattas Sverige ha fört tiotusental afrikaner som slavar till Karibien.

    Mellan 1784–1878 var ön Saint-Barthélemy i svensk ägo, och fungerade bland annat som transitplats för andra länders slavhandel. Enligt Stenevi är kunskapsnivån om denna del av Sveriges historia dock påfallande låg.

    – Många känner inte till vilken roll Sverige hade i den transatlantiska slavhandeln. Det är också kärnan i Forum för levande historias uppdrag, att minnas vår historia och se hur det har påverkat oss, också för att kunna förändringar i samhället i dag.

    Varför har vi bristande kunskaper om detta?

    – Över huvud taget har rasism varit något som vi har hållit ifrån oss. Det är svårt att blunda för rasbiologiska institutet, men andra skeenden göms undan eller glöms bort. Att slavhandeln var en del av den svenska ekonomin, och att det systemet påverkade vår världssyn och rasistiska föreställningar, är ett exempel.

    – Det här hör inte bara hemma i historieböcker om andra länder utan behöver också vara en del av berättelsen om Sverige, vad vi är i dag och vad vi har varit.

    Har inte Sveriges lärare tillräckliga kunskaper om slavhandeln?

    – Det här uppdraget ska säkerställa att det finns ett bra underlag för att rikta ljus på detta. Sedan styr inte regeringen vilket material som används i undervisningen, det är skolans och lärarens ansvar.

    År 2014 presenterades en rapport om afrofobi, efter ett uppdrag från Arbetsmarknadsdepartementet, som innehöll en kunskapsöversikt av ämnet afrofobi och diskriminering mot afrosvenskar. I år har regeringen gett Brå i uppgift att göra en fördjupad studie om afrofobiska hatbrott. Stenevi ser det nya uppdraget till Forum för levande historia i ljuset av dessa insatser.

    Hur kan kunskap om slavhandeln motverka afrofobi i dag?

    – För många människor i Sverige är afrofobin påtaglig i vardagen och genom att se kopplingen till vår historia, precis som när det gäller antisemitism eller rasism mot samer, kan vi bättre förstå vår samtid. Det krävs mer än kunskap för att få bukt med rasism, men det här är ett sätt att belysa frågan.

    Vilka andra insatser ser du som viktigast?

    – Att skärpa diskrimineringslagen och ge DO bättre verktyg för att motverka diskriminering.

    Uppdraget ska redovisas till regeringen den 1 mars 2023 och kostnaden beräknas till 1,7 miljoner kronor. Ramanslaget till Forum för levande historia 2021 är knappt 60 miljoner.”
    https://web.archive.org/web/20211008140105/https://www.dn.se/kultur/regeringen-avsatter-1-7-miljoner-till-utbildning-om-svensk-slavhandel/

    • bergersjo skriver:

      Halleluja! Vad härligt att våra skattepengar används till något meningsfullt! Alldeles för många VITA smyger omkring och inbillar sig att slavhandel pågått inom fler kulturer än den kaukasiska transatlantiska. Somliga foliehattar tror tillochmed att afro-afrikaner fångat in och sålt sina egna rasifierade bröder och systrar en gång i tiden! Helt absurt alltså… Alla tänkande människor fattar ju att det var VITA som seglade ner till Afrika, fångade några tusen rasifierade fria män och kvinnor med lasso för att sedan stuva in dem i skeppen och segla iväg till USA och sälja dem.

    • G skriver:

      ”Dan Korn: Rasism kan inte bekämpas med kollektivt skuldbeläggande
      ..[..]..
      Det sägs att det börjar med judarna, men det slutar inte där. Vi ser hur antisemitismens gamla tankar börjat omfatta alla människor i Västvärlden. När svenskar avkrävs ansvar för Sveriges del i slavhandeln är det samma sorts tanke som att alla judar skulle ha kollektiv skuld till Jesu död. När alla vita människor påstås bära på ett privilegium är det samma sorts tankefigur som säger att alla judar är rika och har makt.

      En arbetslös i en nerlagd svensk bruksort känner sig väl lika lite privilegierad som en fattig jude i Östeuropas getton gjorde det. Vad hjälpte det att det fanns en bankir som hette Rotschild som också var jude? Vad hjälper det en fattig i USA:s rostbälte att det finns rika människor med samma hudfärg?

      Det kollektiva skuldbeläggandet är tydligt när det gäller judar, men det slutar inte där. Tanken om den judiska världskonspirationen är inte helt olik misstanken att alla vita, oavsett status och samhällsklass, besitter en permanent och omedveten makt. Det går helt enkelt inte att bekämpa rasism om man samtidigt har en samhällssyn där människors etnicitet eller hudfärg sägs vara det som avgör en människas status och maktposition.”
      https://www.gp.se/ledare/rasism-kan-inte-bek%C3%A4mpas-med-kollektivt-skuldbel%C3%A4ggande-1.56083726

  3. G skriver:

    Får Nobelpriset i litteratur och sedan…

    ”Gurnah: Obehaglig syn på asylsökande i Storbritannien

    I flera intervjuer har Nobelpristagaren Abdulrazak Gurnah kritiserat Storbritanniens invandringspolitik.

    – Regeringen verkar för närvarande rätt obehaglig i sitt bemötande av människor som söker asyl i det här landet, säger han till Reuters.

    Gurnah tycker att synen på invandrare i landet har blivit allt mer fientlig, och att det är anmärkningsvärt att frasen ”ekonomisk flykting” fått en nästintill brottslig klang.

    – Miljoner av européer har i hundratals år lämnat sina hemländer av den orsaken och invaderat övriga världen av just den anledningen, säger han.

    När SVT Nyheter träffade honom i hans hem i engelska Canterbury sent på torsdagskvällen lyfte han åter frågan.

    – Ibland tänker man att situationen för migranter nu är bra, ibland verkar det vara okej. Sen hör man berättelser om hur unga personer gör, precis som jag gjorde för decennier sen, otroligt svåra och farliga resor. Och då verkar det som att inte mycket har förändrats, säger han.”
    https://omni.se/gurnah-obehaglig-syn-pa-asylsokande-i-storbritannien/a/qWkjaL

    ”He said he felt the British government seemed nasty about those seeking asylum.

    ”Currently, it seems the government is rather nasty about people seeking asylum or people seeking admittance into this country,” Gurnah, 73, told Reuters in his garden beside an Acer tree in Canterbury, southern England.

    ”It seems such a surprise to them that people coming from difficult places would want to come to a country that is prosperous. Why would they be surprised? Who wouldn’t want to come to a country that is more prosperous? There is a kind of meanness in this response.”

    He casts his work as filling the gap between the academic work on colonialism and popular knowledge of it.

    ”This is where fiction can play a part: not by educating but by informing, by engaging, by speaking about things, by making people live,” he said.

    Speaking a day after British Prime Minister Boris Johnson promised to ”defend our history and cultural inheritance” against those who attack Britain’s past, Gurnah said he rejected attempts to celebrate selective histories.

    ”You have to know. If there are horrible things to be known, they have to be known. You can’t just say ‘they are rubbishing us’,” he said.

    Gurnah expressed amazement at the resolution and courage of those who travelled so far to escape their own countries for a new life.

    ”This somehow is constructed as if it is immoral – you know they use this phrase ‘economic migrant’ – as if to be an economic migrant is some kind of crime. Why not?”

    ”Millions of Europeans over centuries left their homes for precisely that reason and invaded the world for precisely for that reason,” he said.

    The other side of the equation, he said, was why people felt they had to embark on such perilous voyages for a new life.

    ”You have to ask the question: what is so horrible about where they are that they will do such things, that they will take such risks?” he said.

    Europe, he said, should rethink its approach to migration.

    ”With greater compassion rather than with barbed wire – rather than a kind of discourse that Europe is going to be destroyed,” he said.

    Gurnah said he was not advocating free-for-all ”open season” migration but that there should not be an antagonistic and abusive representation of migrants.

    Brexit, he said, had revealed a ”certain meanness” about Britain – and that lurking behind the vote to exit the European Union was another narrative about migrants from far beyond Europe’s borders.

    Asked why there were so few Black Nobel Prize winners for literature – four including himself – Gurnah said the world was changing.

    ”The fact of the ignorance or the exclusion of non-European people from certain kinds of recognitions, or the exclusion of women from certain kinds of recognitions, is only just now beginning to become an issue or a thing people are concerned to put right. So we have got to wait and see,” he said.”
    https://www.reuters.com/world/exclusive-update-1-compassion-not-barbed-wire-should-greet-migrants-nobel-winner-2021-10-07/

    Antingen är det han som har en väldig ”ignorance” vad gäller världens migrationsmönster 2021 och inte öht bryr sig om eventuella pull-faktorer som spelar stor roll i vilket land som en asylsökare vill till, som om de öht borde få välja, då det finns vissa länder de absolut inte vill till. Förutom alla ”integrations utmaningar” och gigantiska negativa samhällskonsekvenser som migrationen från ett land till ett helt annorlunda samhälle skapar, om invandraren flyttar fysiskt men psykiskt lever ett liv som om det nya landet vore hemlandet i uppgraderad version, det är fullkomligt oacceptabelt. Varför assimilation är det enda som fungerar. Om alla länder gav 0 hjälp, 0 bidrag osv osv, alla fick klara sig själva från dag ett. Då skulle attraktiviteten att söka sig till nya länder vara väldigt mycket mindre, framför allt skulle migranternas ”jag vill hit, jag vill dit” upphöra då det inte längre finns en skillnad i hur mycket hjälp man får efter ankomst. Men då det är gigantiska skillnader i hjälp så har det uppstått en marknad i form av asylshopping, där migranter på nätet (som inte fanns när herr Nobelpristagare lämnade hemlandet, också den aspekten verkar han ej bryr sig om) letar och jämför länder och vilka som är mest attraktiva. För att inte ens nämna alla asylskäl som baseras på en ren lögn. Osv osv. Suck.

    • bergersjo skriver:

      ”Miljoner av européer har i hundratals år lämnat sina hemländer av den orsaken och invaderat övriga världen av just den anledningen”
      Jaa? Och det skulle göra saken bättre?
      TVÄRTOM finns det ju uppenbara exempel på alla civilisationer som fanns före dessa migrationer i Afrika, Amerika och Australien som totalt suddats bort från kartan JUST för att de där migranterna gav sig av dit och roffade åt sig vad som fanns. Mångkulturerade bort de kulturer som var där. Ska vi inte lära oss av historien?

      • G skriver:

        Precis. Så är det ju.

        ”Ska vi inte lära oss av historien?”

        Detta verkar bara vara något som är viktigt att påpeka när det kommer till 30-talets Hitler-period. ”Aldrig igen” som budskapet så fint brukar vara, och något ihopsmetande med SD. Och i samband med vitas dåliga behandling mot X för länge sedan. Då är det viktigt att ha lärt sig något, annars inte så mycket.

  4. G skriver:

    ”Sydsvenskan-profil attackerar yttrandefriheten: ”Blir kränkta å profetens vägnar” ”
    https://samnytt.se/sydsvenskan-profil-attackerar-yttrandefriheten-blir-krankta-a-profetens-vagnar/



  5. G skriver:

    ”Alexandra Waluszewski: Kvinnor går till vänster – för att de agerar rationellt”
    https://www.gp.se/ledare/kvinnor-g%C3%A5r-till-v%C3%A4nster-f%C3%B6r-att-de-agerar-rationellt-1.55355064

    • bergersjo skriver:

      HAHAHA! Ja, den var ju bäst. Tokvänstern är rationell. Det är därför den vill dra hit 30 miljoner afghaner, stänga ner all kärnkraft, förbjuda fossilbilar, se till att alla kör elbil och elsparkcyklar och betalar 10 kronor för plastpåsar… Rationellt och logiskt!

    • G skriver:

      Och kvinnor hit och kvinnor dit. Min moster (kvinna) var sjuk i ALS och ingen i en familj kan, oavsett om man gärna vill göra det själv, hjälpa en så svårt sjuk människa på egen hand i hemmet (barndomshemmet), och ha ett eget jobb, då det är ett 24/7 jobb att hjälpa. Så ”lösningen” är hjälp av e.g kommuners assistansteam. Min ALS sjuke moster och mamma (också kvinna) såg hur många i assistansteamet betedde sig otrevligt och absolut inte skötte sitt arbete korrekt. Några var manliga, men flertalet i teamet var kvinnor, varierande ålder. De unga klagade mest och kollade hellre i mobilen än var aktiva på jobbet och exempelvis satt bredvid och förde en vanlig konversation med den sängliggande. Klagomålen på ”bristande arbetsmiljö” blev fler och allt detta gjorde bara att min moster snabbt blev sämre och sämre, och mådde psykiskt dåligt pga NOLL fungerande rutiner. Och när moster exempelvis bad om att få spotta eller få ett glas vatten så kunde svaret bli att det inte ingår i arbetsuppgifterna utan att det var andra saker. Efter ett tag började det klagas på ”dålig lukt” och ”svårt att andas” från de yngre kvinnorna, det påstods falsk att det var mögel som gjorde att de inte kunde andas inomhus i huset, en av de yngre kvinnorna sade att hela huset var mögelsjukt! En av de yngre kvinnorna tog priset då hon efter drygt 2min i huset utbrast ”åh jag kan inte andas, jag måste gå ut och ta lite friskt luft”, väl ute på trappen så tog hon in frisk luft i formen av att tända en cigg! Detta fortsatte ett tag, och kommunen trodde kvinnorna och sade att vi måste vidta åtgärder, det utfördes sedan en mätning av mögel och inget över normal nivå konstaterades. Och det var långt ifrån alla assistenter som kom in i huset som fick ”svårt att andas”, endast ett fåtal, det blev tydligt att det hela handlade om att de inte ville komma hem och hjälpa henne i huset, målet var att få henne flyttad bort från huset så de helt enkelt skulle slippa komma dit, och de lyckades. Men exempelvis motsatte sig två medelålders kvinnor hur de yngre kvinnorna betedde sig och sade att de känner inget fel med luften och att de gärna fortsätter komma. Vi sade att problemet är lättlöst för chefen, bara skriv ett schema utan alla som jävlades och påstod sig ha ”svårt att andas” så de helt enkelt slapp komma till huset, och bara inkludera assistenter som inte hade något problem med luften. Men det fick vi inget gehör för. Och de yngre kvinnorna gav sig inte, det slutade med att kommunen beslutade att arbetsplatsen skulle stängas, arbetsplatsstopp, dvs vårt hem var för farligt att vistas i för assistansteamet och min sjuka moster skulle då få klara sig själv, om vi inte gick med på att hon skulle flytta, lämna 2 älskade katter och en 20år gammal fågel bakom sig, till en liten lägenhet på andra sidan stan som inte var lika nära att besöka, inte gångavstånd, jag sade rakt ut att flytten kommer bli hennes död och lade till att det är ju iofs det som de vill för annars hade de inte behandlat henne på detta ovärdiga sätt trots massor påpekanden från anhöriga, hon vill inte flytta om hon själv får bestämma, ni i kommunen tvingar fram denna flytt pga vad ragatorna ljugit ihop och blev trodda hos chefen, som inte har en aning om vad som pågår utan som blint litar på det som öronen hör, hon kommer aldrig att komma hem från denna lägenhet sade jag direkt, jag fick rätt. Inte långt efter att hon flyttat in så gick hon bort, något alla vi i familjen ser som en befrielse för henne, då det inte var ett liv värd namnet som hon levde med en av helvetets sjukdomar. Dels pga sängliggande och helt förlamad, på slutet kunde hon knappt äta och svälja mer ”normal” kost, förutom lättare saker som soppor. Men också pga en ”hjälpande” assistans som inte var assisterande för fem öre. Assistenten som tog en cigg på trappen ”för att få frisk luft” propsade för att få mer arbetstid i lägenheten, det hon hon inte få innan moster dog, men man kan förstå varför hon ville ha det, varje gång vi kom dit så satt hon i soffan och åt godis och surfade i mobilen och sade att moster sov, moster tittade då upp och skakade på huvudet. Därtill så var hon mycket orolig och varje natt tillkallades LAH (läkaransluten hemsjukvård) som gav mer droger pga assistenterna sade att hon hade ont. Men detta berodde inte på att hon hade ont utan på andnöd och oro, därtill hunger pga att hon nästan inte åt på en månad på slutet, därför blev det som det blev. Och medicinen hon fick försämrade andningen som redan var dålig. Talades tidigare om att eventuellt inoperera ett rör för maten när det skulle behövas, men det blev aldrig aktuellt för det gick väldigt fort på slutet, tillståndet försämrades snabbare och snabbare. Innan min moster så har vi fått hjälp med min mormor och morfar, även i dessa två fall har tydliga brister i hur arbetarna inom vården faktiskt utför sig jobb blivit tydligt.

      Morfar fick bo på hem efter en epilepsiliknande attack där det kom fradga i munnen, attacken skedde efter runt ett år av kraftig yrsel av och till, efteråt gjordes undersökningar där man hittade metastaser i hjärnan som opererades i 2 operationer, troligen spridning till fler ställen i kroppen, svar vi aldrig fick. Men på boendet var han så drogad att han inte var sig själv, han var inte dement, men uppträde som han vore det pga den tunga drogen han fick. Talade om saker som inte fanns, han såg mig och visste vad jag hette, vi pratade, men att föra en konversation med min morfar gick inte, det var ”någon annan” som satt där i rullstolen, han pratade saaaakta och konstigt, allt pga neddrogad, helt utan anledning! Detta troligen något som är allt för vanligt runt om i landet på olika hem. En på boendet som gjorde i ordning mat tappade besticken på golvet, vi såg det men hon såg inte oss, hon tog upp besticken men lade inte besticken i disken utan skulle använda dessa, vi sa till att sådär gör man inte, om du nu inte tar upp bestick från golvet hemma och äter med. Nej svarade hon, nej då så, då ska inte han heller behöva äta med dessa. En annan gång så skulle det serveras broccolisoppa, något min morfar absolut inte gillade, och när han skulle matas med en sked så flinade ragatan och sade till oss: ”han tyckte det var gott”, morfar bara skakade på huvudet så att vi såg det för han hörde ju vad hon sade. Men han var av den generation som bara accepterade och tänkte att ”äter jag inte det här så får jag ingenting”.

      Sedan blev han flyttade till ett annat hem, under vintern, det var väldigt kallt ute, hans säng var placerad bredvid ett öppet fönster, han fick lunginflammation, men livet gick inte att rädda.

      Mormor som gick bort 2012 var en helt annan femma. I efterhand har jag insett att insjuknandet börjat flera år tidigare, pga beteende/humörförändringar som sakta smög sig på under kanske så lång tid som 5-10 år. Hon hade pannlobsdemens. Det märktes inte allt för väl under tiden som morfar, hennes make sedan 50 år, fortfarande var vid livet. Men efter hans död 2010 så accelererade det rätt rejält, hon fick även problem med fötterna och svårt att gå, fötterna böjde sig inåt, s.k droppfot. Så även hon blev sängliggande efter inte så lång tid, och humöret blev dels argare men också djupare dalar och högre toppar. Ibland jättearg, ibland jätteglad, nästan lite hög och högljudda gapskratt. Och där i mellan ganska så elak sida, hon sade massor av elakheter som hon inte menade. Svor som en borstbindare. Och hennes hjältar i tv-serien Hawaii Five-O skulle varje vardagskväll (sändes kl 23 i TV4) komma och ”rädda henne från alla jävla idioter”, dvs jag och min moster, hjältarna bodde i TV:n. På ett sätt roligt i dessa stunder, då hon inte ”led” utan bara var i nuet, men såklart nedbrytande och man blev tvungen att acceptera att jag inte kommer kunna tala med min mormor igen och min moster kommer inte kunna tala med sin mamma igen. Under denna tid så var det min moster, som ännu inte drabbats av ALS med full kraft, som bodde i huset och tog hand om mormor tillsammans med besök från assistansen. Lite efter denna period så fick min moster lite ont i benen, en sorts kramp som kom till och från. Därefter så visade sig ALS steg för steg mer och mer, men det gick inte så fort i början som tur var, och vid denna tid visste vi inte att det var ALS som smög sig på, den diagnosen kom något år senare efter X antal undersökningar och diagnosen var ett faktum.

      Så med vår egen erfarenhet från äldrevård, boenden och assistansteam så kan jag säga att oavsett om det gjorts ”nedskärningar” så sitter mycket i skallen i form av mentalitet och inställning, både till sitt yrke och till andra människor. Vem har inte hört att många säger ”jag älskar att jobba med människor”, det kanske de gör, men det betyder inte att du är duktig på att utföra jobbet på ett korrekt och respektfullt sätt, då drabbar det andra.

      P.S
      Vi bor nu i barndomshemmet och har inga problem med luften öht. Vi har även en bekant som är hyperkänslig, han känner heller inte av nån dålig luft när han är här. Men han sa att när han besökte ett par av sina bekanta i deras hus för ett tag sedan, då kände han direkt att här är det nåt som inte är bra.

      • bergersjo skriver:

        En fruktansvärt historia! Jag tror de djupdrogar äldre patienter boende på såna där ställen så att de SKA vara sängliggande för att de själva ska slippa andra arbetsuppgifter…

      • G skriver:

        Jo. Det är inte positivt alls. Tack för att du läste. Ang iaf morfar och mosters fall så sade vi alla i familjen direkt efter att de gått bort att vi skulle göra diverse anmälningar, dvs sätta sig ned och skriva så mycket som möjligt av alla fel och misstag som hände under alla år av olika sorters ”hjälp”, medans allt var relativt färsk i minnet. Men dessvärre så blir det att efter något sådant så är man ganska slut och vare sig lusten eller orken att genomföra något sådant direkt efter finns helt enkelt inte i kroppen. Så det har ännu inte blivit av, kanske någon gång i framtiden, om det nu inte är så att det finns preskriptionstid eller liknande som löper ut ifall anmälan kommer in för sent/långt efteråt. Vad gäller mormor så var felen och misstagen som begicks färre, troligen för att det faktiskt bodde någon ur familjen i huset som tog hand om mormor och var närvarande vid alla tillfällen som kommunens hjälp kom vid morgon, eftermiddag och kväll vid exempelvis blöjbyten, inte lika lätt att våga göra misstag då.

        Och ja, helt klart så var det uppfattningen man fick, apropå djupdrogade på boendet. Om någon trots allt har lite spring i benen framåt ålderns höst och inte sitter still utan vill vara mer aktiv, som att gå omkring lite eller vad som helst, då så kan ju inte personalen sitta inne i personalrummet för sig själva och/eller pilla på sina mobiler jämt och ständigt, utan tvingas faktiskt jobba på arbetet och ha uppsyn och ta om hand de äldre, oavsett om det gäller grov demens eller bara att man var gammal och i behov av mer hjälp än den som hemtjänsten kunde ge. Detta var ett mixat boende. Denna mix troligen bra både för personalen och av boende som ”fortfarande var med” som även snackade och höll lite koll på andra äldre som var mer eller mindre borta i huvudet, de bodde ju trots allt där tillsammans oavsett orsak. Men om de äldre drogas så att de knappt kan föra en konversation, inte säga sin egen åsikt om saker och ting, helt plötsligt ”frigörs” en massa tid för personalen att göra en massa annat än att faktiskt arbeta. Och är en djupdrogad inte sängliggande så kan hända att personal sätter den äldre i en rullstol och kör in denne i det öppna ”vardagsrummet” för att titta på tv, de sitter där och tittar, men säger inget och gör inga rörelse, givetvis högst oklart om något av det som den äldre ser och hör öht går in i skallen då de bara sitter där som en slö zombie. Intrycket var att jag hellre vill ha hjälp av medicinsk dödshjälp medans jag är vid mina sinnens fulla bruk än att hamna på ett boende/hem av detta slaget, för det är inte en människovärdig tillvaro att spendera sista tiden i livet tills man dör, då man i djupdrogat tillstånd är mer hjärndöd än levande.

      • bergersjo skriver:

        Håller med.

      • G skriver:

        Detta hade inte vi heller accepterat!…

        ”Lena Leidstedts mamma förstod inte ett ord av vad den hemtjänstpersonal som kom hem till henne sa. De anställda kunde i princip ingen svenska. Till slut vägrade mamman ta emot hemtjänsten. Lena och hennes två syskon fick ta över uppgifterna i stället. ”Ett stort misslyckande” erkänner kommunalrådet men urskuldar sig med att man skulle stå utan personal om det inte tummades på språkkraven.

        Lena Leidstedts mamma avledd förra året. Då hade hon inte haft hemtjänst från kommunen på ett och ett halvt år. De uppgifterna skötte i stället Lena och hennes syskon. Skälet till detta var att varken mamman eller Lena kunde förstå ett ord av vad den personal som kom på hembesök sa.

        – Det är skandal tycker jag. De äldre har rätt att ställa krav. Jag var ju där och jag förstod inte heller. Ofta höll de bara tyst när de inte kunde prata.

        På SR:s fråga om detta var vanligt svarar Lena tveklöst jakande.

        – Ja, varje dag.

        Att påtala problemen för hemtjänstens ledning ledde ingenstans. Antingen låtsades de som om problemen inte fanns eller så lovade de följa upp saken men utan att något hände.

        Till slut vägrade mamman ta emot kommunens hemtjänst. Den sades upp och Lena och hennes två syskon tog över arbetsuppgifterna.

        – Jag gick upp varje morgon och gjorde frukost. Min bror gjorde middag. Och min syster kom och städade.

        Elisabet Lann är kommunalråd för Kristdemokraterna i Göteborg med ansvar för äldrevården. Hon erkänner inför SR;s reporter att problemen med de i princip obefintliga kunskaperna i svenska språket hos hemtjänstpersonalen är välkända men urskuldar sig med att man skulle stå utan personal om man inte tummade på språkkraven.

        – Om vi stänger dörren för de som inte har tillräckliga språkkunskaper, då har vi för få människor.”
        https://samnytt.se/tvingades-saga-upp-hemtjansten-forstod-inte-vad-nyanlanda-personalen-sa/

        Men. Med det sagt så är schemat riktigt, riktigt sjukt inom detta område, något som jag glömde skriva lite om i tidigare kommentar. Schemat gör att hemtjänsten (eller assistans i vårt fall) inte öht hinner med det som ska hinnas med under besöket, stress leder lätt till att man kan bli kort i rocken och framstå som otrevlig, pga man vet vad som behöver göras men vet samtidigt att man inte hinner med allt alla gånger. Ingen rolig känsla. Oklart vem fan det är som faktiskt tycker att en människa ska arbeta efter ett schema som ser ut att vara gjort för en jävla robot som klarar högsta tempo hela dagen utan att pausa, och som dessutom kan teleportera sig från adress till adress. I vårt fall var några sjukskrivna pga slutkörda, pga det sjuka schemat som ingen orkar i längden. Men de som gör schemat är inte själva ute på jobb och ska åka/cykla från A till B till C osv och hinna göra det man ska på varje ställe inom en tidsperiod som ingen klarar av utan att tumma på sättet man utför arbetet. Vad gäller schemat så sade vi till alla i assistansen som gjorde ett bra jobb och helt enkelt gjorde så gott de kunde att vi kände med dem och att schemat är fullkomligt orimligt, vilket vi också framförde till cheferna, men det var som att tala för döva öron såklart. Det behövdes mer personal, inte färre, men med ett schema som det som följdes så kunde det bara bli färre och färre med tiden då ingen orkar till slut. Trots personalbrister hade jag aldrig tagit ett jobb inom detta område, stressigt och slitigt som få kan föreställa sig, och en lön som inte är värd att hänga i granen.

  6. G skriver:

    ”Håkan Boström: Kulturkriget är här för att stanna – hur ska det hanteras?

    Det senaste decenniet har svensk politisk debatt förändrats i grunden. De traditionella ekonomiska fördelningsfrågorna: skatter, socialförsäkringar, privatiseringar har fått maka på sig för den nya konfliktlinje som kretsar kring invandring, nationalism, genus- och yttrandefrihetsfrågor.

    En som tidigt drogs in i dessa diskussioner var den Göteborgsbaserade statsvetaren Andreas Johansson Heinö – numera förläggare på Timbro förlag. Med sin avhandling ”Hur mycket mångfald tål demokratin?” (2009) hamnade Heinö mitt i brännpunkten för det som senare skulle benämnas ”kulturkriget”. Detta trots att Heinö mest försökte inta en strikt analytisk position. Men att överhuvudtaget problematisera motsättningen mellan demokrati och mångfald var vid den här tiden närmast tabubelagt.

    I sin nyutgivna bok ”Anteckningar från kulturkriget” (Timbro förlag, 2021) går Heinö igenom vad kulturkriget egentligen handlar om, och även dess förhistoria. Boken är både välskriven och informativ för den som vill skaffa sig en överblick över vad den numera så omtalade ”polariseringen” av svensk politik bottnar i.

    Kulturkrigsfrågorna rör ofta konkreta saker som skolavslutningar i kyrkan, genuspedagogik och språkkrav. Men det rör sig inte om någon lyx- eller tramsdebatt. Tvärtom. Frågorna berör, som Heinö själv konstaterar, politikens fundamenta. Vilka ingår i ”folket”? Vem får bestämma över vems identitet? Hur stora värderingsskillnader kan ett samhälle tolerera och ändå hålla ihop?
    ..[..]..
    På det stora hela är det lätt att sympatisera med Heinö, och i viss mån är det också nödvändigt om man inte bejakar tribalism. Men jag vill påstå att Heinö underskattar två centrala aspekter. Den första rör eliternas roll. Heinö beskriver den normativa majoriteten som den starka parten i samhället. Så är det förstås i betydande mån. Men en stor del av missnöjet i dagens Sverige handlar om att stora delar av denna majoritet inte känner sig representerad av samhällets makthavare. Det går inte att sätta likhetstecken mellan den styrande eliten och majoritetsbefolkningen.

    Den förda invandringspolitiken har genomdrivits emot majoritetens vilja, även om det skett genom beslut av folkvalda politiker och deras tjänstemän. Det gäller även en mängd andra förment progressiva projekt. Svenska regeringar har aktivt arbetat för att ändra attityder, beteenden och normer hos befolkningen i decennier. Ofta ideologiskt motiverat. Ofta framgångsrikt. Inte för inte har Sverige setts som ett föregångsland i social ingenjörskonst. Men denna framgångssaga har också cementerat myten om att förändringarna varit uttryck för en inneboende rättfärdighet, förnuftighet eller godhet hos reformerna. I efterhand har de ju accepterats som det enda rätta – nästan utan undantag.”
    https://www.gp.se/ledare/kulturkriget-%C3%A4r-h%C3%A4r-f%C3%B6r-att-stanna-hur-ska-det-hanteras-1.55298462

    • bergersjo skriver:

      Klokt påpekat. Den normativa majoriteten är förtryckt av extremistgrupper i dagens Sverige.

      • G skriver:

        Ja verkligen. Herr Boström skriver och formulerar sig ofta väldigt bra i sina texter. En fröjd att läsa.

    • bergersjo skriver:

      Suck… Vill de ha högre lön så får de väl skippa att jobba deltid och ta ut en massa föräldraskap och istället satsa på KARRIÄREN! Om det är pengarna som är viktiga för dem.
      Uppenbarligen är det inte så, men det är feministerna för dumma för att fatta. Man kan inte både äta kakan och ha den kvar.

Lämna ett svar till bergersjo Avbryt svar